Naturbruksgymnasierna har relativt låg andel sökande med utländsk bakgrund. En viktig anledning till detta är att ungdomar med utländsk bakgrund inte har samma koppling till landsbygden och de gröna näringarna som svenska ungdomar har.
Ska landsbygden säkra arbetskraftsbehovet för framtiden behöver vi öka intresset för, och kunskaperna om, naturbruksgymnasierna även bland ungdomar med utländsk bakgrund. De är en växande del av elevkullarna - och allt viktigare för framtidens arbetsmarknad.
Jordbruksaktuellt uppmärksammar de prova-på-dagar som anordnas på naturbruksgymnasierna i Västra Götaland i vår. Sprid gärna denna information i era nätverk. Det är viktigt att vi ökar intresset för naturbruksskolorna bland alla ungdomar, oavsett bakgrund, för att säkra tillgången på kunnig och kvalificerad arbetskraft till de gröna näringarna i framtiden.
Läs mer om prova-på-dagarna på naturbruksgymnasierna i Västra Götaland i Jordbruksaktuellt.
tisdag 18 mars 2014
måndag 10 mars 2014
Nytt från Socialfonden: Nyanlända akademiker kan hamna fel med arbetslinjen
"Arbetslinjen riskerar föra in nyanlända akademiker i jobb som inte motsvarar deras utbildning. Samtidigt skriker svenska arbetsgivare efter rätt kompetens. ESF-projektet Nationell Matchning varnar för inlåsningseffekter."
Det skriver Socialfonden i sitt nyhetsbrev.
Detta är ett problem som inte ska underskattas. Arbetet med Grön integration startades bland annat mot bakgrund av att Sverige inte tar till vara de kunskaper och erfarenheter som högutbildade agronomer från olika länder tar med sig till Sverige. Vi har haft fler praktikanter på Hushållningssällskapet med agronomutbildning från andra länder, och även anställt personer med sådan bakgrund. Vi har även i olika projekt hjälpt agronomer att få praktik på lantbruk eller SLU.
Just nu har vi en agronom från forna Jugoslavien som gör praktik hos oss, vilket tillför mycket kunskap till vår organisation. Vi hoppas givetvis att vi kan ge lika mycket tillbaka.
Läs mer från socialfonden om problemet att nyanlända akademiker hamnar fel.
Det skriver Socialfonden i sitt nyhetsbrev.
Detta är ett problem som inte ska underskattas. Arbetet med Grön integration startades bland annat mot bakgrund av att Sverige inte tar till vara de kunskaper och erfarenheter som högutbildade agronomer från olika länder tar med sig till Sverige. Vi har haft fler praktikanter på Hushållningssällskapet med agronomutbildning från andra länder, och även anställt personer med sådan bakgrund. Vi har även i olika projekt hjälpt agronomer att få praktik på lantbruk eller SLU.
Just nu har vi en agronom från forna Jugoslavien som gör praktik hos oss, vilket tillför mycket kunskap till vår organisation. Vi hoppas givetvis att vi kan ge lika mycket tillbaka.
Läs mer från socialfonden om problemet att nyanlända akademiker hamnar fel.
onsdag 5 mars 2014
Myter om landsbygden?
När vi jobbar med Grön integration möts vi ofta av olika saker som försvårar inflyttning till landsbygden. Vissa saker är absolut reella hinder, till exempel svårigheter att pendla om man inte har egen bil på grund av dåligt utbyggd kollektivtrafik.
Sedan finns det också myter. En sådan myt som vi möter är att kulturutbudet på landsbygden är sämre än i staden. Det kan ju framstå som en självklarhet att städerna har ett bättre kulturutbud än landsbygden, bl a eftersom städerna ofta marknadsför sig med sitt kulturutbud.
Nu visar Jordbruksverket att man i staden och på landsbygden är lika nöjda med kulturen. Ska vi attrahera fler människor att flytta till landsbygden måste vi visa upp fördelarna med att bo på landet men också avliva myter om nackdelar som inte finns.
Läs mer om kulturutbudet i staden och på landsbygden på Jordbruksverkets hemsida.
Sedan finns det också myter. En sådan myt som vi möter är att kulturutbudet på landsbygden är sämre än i staden. Det kan ju framstå som en självklarhet att städerna har ett bättre kulturutbud än landsbygden, bl a eftersom städerna ofta marknadsför sig med sitt kulturutbud.
Nu visar Jordbruksverket att man i staden och på landsbygden är lika nöjda med kulturen. Ska vi attrahera fler människor att flytta till landsbygden måste vi visa upp fördelarna med att bo på landet men också avliva myter om nackdelar som inte finns.
Läs mer om kulturutbudet i staden och på landsbygden på Jordbruksverkets hemsida.
fredag 28 februari 2014
Framtidens jobb finns på landsbygden: svenska bär
Det finns potential för svenska bär, enligt en kartläggning av närmarknaden för vildväxande bär som gjorts av Hushållningssällskapet.
Det skrivet ATL i sin webbupplaga.
Bara en liten del av de bär som växer i svenska skogar tas om hand. Då efterfrågan på bär är stor finns det många nya jobb och företag som skulle kunna skapas inom t ex förädling, om större andel bär togs om hand.
Det skrivet ATL i sin webbupplaga.
Bara en liten del av de bär som växer i svenska skogar tas om hand. Då efterfrågan på bär är stor finns det många nya jobb och företag som skulle kunna skapas inom t ex förädling, om större andel bär togs om hand.
Debatt: Måste vi flytta från landet?
På landsbygden ökar avstånden till daglig service och möjligheterna att agera klimatsmart skiljer sig stort beroende på var du bor. Ofta saknas kollektivtrafik och alternativa bränslen trots att de förnybara drivmedlen produceras på landsbygden.
Det skriver Christel Gustafsson och Martin Sjödahl på Jordbruksverket i Ny teknik.
Läs hela artikeln här.
Det skriver Christel Gustafsson och Martin Sjödahl på Jordbruksverket i Ny teknik.
Läs hela artikeln här.
måndag 17 februari 2014
Ny rapport från Jordbruksverket: Få bönder har utländska rötter
Det är ovanligt med utländsk bakgrund hos de som arbetar och driver företag inom jordbrukssektorn. Men de som har utländska rötter är i allmänhet yngre och har en jämnare balans mellan könen än kollegorna med svensk bakgrund.
Det skriver Jordbruksverket i ett pressmeddelande.
Läs hela pressmeddelandet och statistikrapporten ”Jordbrukare med utländsk bakgrund” här.
Det skriver Jordbruksverket i ett pressmeddelande.
Läs hela pressmeddelandet och statistikrapporten ”Jordbrukare med utländsk bakgrund” här.
Grisar från Västsverige slaktas i Tyskland
Idag rapporterade Sveriges radio Sjuhärad att grisar från Sjuhärad transporteras till Tyskland för slakt. Det låter som en dålig affär och det är det också. Grisbonden får 300 kr mindre betalt per gris. Grisen transporteras betydligt längre än nödvändigt. Transporterna ökar också miljöpåverkan och, det jag vill komma till, förlorade arbetstillfällen i Sverige. ATL rapporterar också att smågrisar skickas till Polen för slutuppfödning och slakt på grund av krisen i den svenska grisnäringen.
Nu är det bara en tillfällig åtgärd för att lösa en akut kris. Om upphandlande myndigheter, konsumenter och producenter hjälps åt kan denna typ av åtgärder undvikas.
Vi skrev förra veckan om behovet av fler lokala slakterier. Det är en åtgärd som skulle kunna minska behovet av akuta lösningar för grisnäringen. Mer lokalt slaktat kött kan också öka efterfrågan på dessa produkter samt skapa fler jobb t ex för personer med utländsk bakgrund som utbildning in slakt, styckning och chark med sig från andra länder. Detta kan givetvis också skapa olika mervärden för den lokale producenten.
Läs mer på Sveriges radios webbsida om Grisar från Sjuhärad som slaktas i Tyskland.
Läs mer i ATLs webbupplaga om Smågrisar som skickas till Polen.
Läs mer i ATLS webbupplaga om Slaktare - ett framtidsyrke.
Läs mer om lokala slakterier här på bloggen.
Nu är det bara en tillfällig åtgärd för att lösa en akut kris. Om upphandlande myndigheter, konsumenter och producenter hjälps åt kan denna typ av åtgärder undvikas.
Vi skrev förra veckan om behovet av fler lokala slakterier. Det är en åtgärd som skulle kunna minska behovet av akuta lösningar för grisnäringen. Mer lokalt slaktat kött kan också öka efterfrågan på dessa produkter samt skapa fler jobb t ex för personer med utländsk bakgrund som utbildning in slakt, styckning och chark med sig från andra länder. Detta kan givetvis också skapa olika mervärden för den lokale producenten.
Läs mer på Sveriges radios webbsida om Grisar från Sjuhärad som slaktas i Tyskland.
Läs mer i ATLs webbupplaga om Smågrisar som skickas till Polen.
Läs mer i ATLS webbupplaga om Slaktare - ett framtidsyrke.
Läs mer om lokala slakterier här på bloggen.
fredag 14 februari 2014
Framtidens jobb finns på landsbygden - exempel från Finland
När jag läser artikeln om "Bara fördelar med att köpa närproducerat bröd" på yle.fi tänker jag på de bakdagar vi haft på Mötesplats Dalaberg i Uddevalla.
Tänk om vi konsumenter kunde få mer tillgång till olika typer av bröd från olika delar av världen - som är närproducerade. Det skulle skapa fler jobb, förbättra integration, skapa stolthet hos kunniga yrkesmänniskor som kommer till Sverige och samtidigt berika våra frukostbord med matbröd och andra delikatesser som vi inte visste att de fanns.
Läs mer om ruralisering och #peakcity i dagens diskussion på Twitter.
Läs också Finländarna ser ljust på landsbygdens möjligheter, Arbets- och näringsministeriet, Finland.
Tänk om vi konsumenter kunde få mer tillgång till olika typer av bröd från olika delar av världen - som är närproducerade. Det skulle skapa fler jobb, förbättra integration, skapa stolthet hos kunniga yrkesmänniskor som kommer till Sverige och samtidigt berika våra frukostbord med matbröd och andra delikatesser som vi inte visste att de fanns.
Läs mer om ruralisering och #peakcity i dagens diskussion på Twitter.
Läs också Finländarna ser ljust på landsbygdens möjligheter, Arbets- och näringsministeriet, Finland.
Hästnäringens problem ett exempel på generella problem
I en enkät som Hästnäringens nationella stiftelse gjorde svarade nästan en fjärdedel av hästföretagarna att de hade behov av mer personal.
Det rapporterar Sveriges radio Blekinge. I inslaget lyfts dolda arbetstillfällen fram, och problemet att företagare och Arbetsförmedlingen "har svårt att hitta varandra.
Dolda arbetstillfällen på landsbygden är nog inget unikt för hästnäringen. Det handlar mycket om att hitta rätt person för rätt jobb vid rätt tillfälle. Många utrikesfödda har kunskaper som skulle kunna matchas mot dessa "dolda jobb", personer som skulle kunna skapa mervärden och ökad lönsamhet i landsbygdsföretagen. Men matchningen är komplicerad. De flesta utrikesfödda känner inte till landsbygdens möjligheter och även myndigheterna kan ha bristande kunskaper. Samtidigt kan en sådan sak som bristfällig kollektivtrafik sätta käppar i hjulen för en lyckad matchning.
Viktigt är det att lyfta fram dolda jobb, och nya jobb, på landsbygden och att visa på myndigheter och personer med utländsk bakgrund att dessa möjligheter finns.Genom att i högre utsträckning nyttja de värden som landsbygdsföretagen har och samtidigt tillvarata kunskaper och erfarenheter som personer med utländsk bakgrund har med sig till Sverige kan vi få fler lönsamma landsbygdsföretag, fler arbetstillfällen på landsbygden och undvika problem som uppstå t ex i samband med #peakcity.
Läs mer och lyssna på inslaget om nya jobb i hästnäringen på Sveriges radio Blekinges webbsida.
Det rapporterar Sveriges radio Blekinge. I inslaget lyfts dolda arbetstillfällen fram, och problemet att företagare och Arbetsförmedlingen "har svårt att hitta varandra.
Dolda arbetstillfällen på landsbygden är nog inget unikt för hästnäringen. Det handlar mycket om att hitta rätt person för rätt jobb vid rätt tillfälle. Många utrikesfödda har kunskaper som skulle kunna matchas mot dessa "dolda jobb", personer som skulle kunna skapa mervärden och ökad lönsamhet i landsbygdsföretagen. Men matchningen är komplicerad. De flesta utrikesfödda känner inte till landsbygdens möjligheter och även myndigheterna kan ha bristande kunskaper. Samtidigt kan en sådan sak som bristfällig kollektivtrafik sätta käppar i hjulen för en lyckad matchning.
Viktigt är det att lyfta fram dolda jobb, och nya jobb, på landsbygden och att visa på myndigheter och personer med utländsk bakgrund att dessa möjligheter finns.Genom att i högre utsträckning nyttja de värden som landsbygdsföretagen har och samtidigt tillvarata kunskaper och erfarenheter som personer med utländsk bakgrund har med sig till Sverige kan vi få fler lönsamma landsbygdsföretag, fler arbetstillfällen på landsbygden och undvika problem som uppstå t ex i samband med #peakcity.
Läs mer och lyssna på inslaget om nya jobb i hästnäringen på Sveriges radio Blekinges webbsida.
Bristen på lokala slakterier i Sverige - men inte brist på erfarna slaktare
Bristen på lokala slakterier i Sverige sätter käppar i hjulen när landets kommuner och landsting ska köpa in färska livsmedel.
- Det är ett stort bekymmer, sa Eva Bramsvik-Håkansson, kostchef i Hörby kommun, vid torsdagens paneldebatt om offentlig upphandling på Milamässan i Malmö. Det skriver tidningen ATL i sin webbupplaga.
I Grön integration har vi matchat minst en utrikesfödd slaktare med jobb på ett lokalt slakteri. Det finns många personer som kommer till Sverige som har med sig kunskaper och gedigna erfarenheter när det gäller slakt.
Fler små lokala slakterier skulle alltså, förutom att de förenklar för lokal upphandling, också kunna skapa fler arbetstillfällen för utrikesfödda som har med sig kunskaper och erfarenheter som vi idag inte tar till vara i Sverige.
Ett slakteri som anställer en person med utländsk bakgrund kan också vinna andra fördelar. Är slaktaren muslim kan köttet säljas som halal och marknaden ökar markant. Dessutom får man kunnande och teknik som kan skapa mervärden.
Att stödja och uppmuntra uppkomsten av fler lokala slakterier är uppenbarligen en viktig fråga ur flera olika aspekter: Fler lokala landsbygdsföretag, bättre tillgång på lokalt producerade livsmedel, enklare för lokal offentlig upphandling och att tillvara ta mer av utrikesföddas kunskaper och erfarenheter. Kortare djurtransporter är ju också bra ur både djur- och miljöperspektiv.
Läs mer om Brist på lokala slakterier i ATLs webbupplaga.
- Det är ett stort bekymmer, sa Eva Bramsvik-Håkansson, kostchef i Hörby kommun, vid torsdagens paneldebatt om offentlig upphandling på Milamässan i Malmö. Det skriver tidningen ATL i sin webbupplaga.
I Grön integration har vi matchat minst en utrikesfödd slaktare med jobb på ett lokalt slakteri. Det finns många personer som kommer till Sverige som har med sig kunskaper och gedigna erfarenheter när det gäller slakt.
Fler små lokala slakterier skulle alltså, förutom att de förenklar för lokal upphandling, också kunna skapa fler arbetstillfällen för utrikesfödda som har med sig kunskaper och erfarenheter som vi idag inte tar till vara i Sverige.
Ett slakteri som anställer en person med utländsk bakgrund kan också vinna andra fördelar. Är slaktaren muslim kan köttet säljas som halal och marknaden ökar markant. Dessutom får man kunnande och teknik som kan skapa mervärden.
Att stödja och uppmuntra uppkomsten av fler lokala slakterier är uppenbarligen en viktig fråga ur flera olika aspekter: Fler lokala landsbygdsföretag, bättre tillgång på lokalt producerade livsmedel, enklare för lokal offentlig upphandling och att tillvara ta mer av utrikesföddas kunskaper och erfarenheter. Kortare djurtransporter är ju också bra ur både djur- och miljöperspektiv.
Läs mer om Brist på lokala slakterier i ATLs webbupplaga.
måndag 10 februari 2014
Sveriges radio: Sämre lönsamhet för svenska lantbruk
Idag rapporterar bland annat Sveriges radio att lönsamheten för svenska lantbruk har försämrats det senaste året. Inkomsterna för den genomsnittlige jordbrukaren har sjunkit med över 10 procent.
Många olika förklaringar finns givetvis till det försämrade resultatet. Eftersom jordbruket till stor del är motorn på den svenska landsbygden påverkar den minskade lönsamheten självklart sysselsättning, investeringar och utveckling på landsbygden.
En förbättrad konjunktur och reformer för landsbygdsutveckling är givetvis önskvärt för bättre lönsamhet inom jordbruket. Men även Grön integration - integration på landsbygden - kan på sikt förbättra lönsamheten för både jordbruk och det övriga näringslivet på landsbygden. Utrikesfödda kan bidra med företagsamhet, nya ögon och nya nätverk till konsumenter i Sverige och för export av svenska produkter. Därför ser vi Grön integration som en viktig del av arbetet med utveckling på den svenska landsbygden.
Landsbygden har stora outnyttjade värden i form av till exempel mark, lokaler och bostadshus. Genom Grön integration kan fler möjligheter på landsbygden tillvaratas och därmed också förbättra lönsamheten i svenska landsbygdsföretag.
Läs om sämre lönsamhet för svenska lantbruk på sr.se.
Många olika förklaringar finns givetvis till det försämrade resultatet. Eftersom jordbruket till stor del är motorn på den svenska landsbygden påverkar den minskade lönsamheten självklart sysselsättning, investeringar och utveckling på landsbygden.
En förbättrad konjunktur och reformer för landsbygdsutveckling är givetvis önskvärt för bättre lönsamhet inom jordbruket. Men även Grön integration - integration på landsbygden - kan på sikt förbättra lönsamheten för både jordbruk och det övriga näringslivet på landsbygden. Utrikesfödda kan bidra med företagsamhet, nya ögon och nya nätverk till konsumenter i Sverige och för export av svenska produkter. Därför ser vi Grön integration som en viktig del av arbetet med utveckling på den svenska landsbygden.
Landsbygden har stora outnyttjade värden i form av till exempel mark, lokaler och bostadshus. Genom Grön integration kan fler möjligheter på landsbygden tillvaratas och därmed också förbättra lönsamheten i svenska landsbygdsföretag.
Läs om sämre lönsamhet för svenska lantbruk på sr.se.
torsdag 6 februari 2014
Jordbruksverket: Bland höghusen gror landsbygdsdrömmar
Drygt var tredje boende i miljonprogram och liknande områden kan tänka sig att bo på landet och mer än var tionde vill flytta dit.
Det skriver Jordbruksverket i ett pressmeddelande. Det är MIKLO som tagit fram uppgifterna inom ramen för sin årliga miljonprogramsundersökning.
tisdag 4 februari 2014
Brist på arbetskraft inom trädgårdsnäringen
Trots arbetslöshet råder en skriande brist på arbetskraft inom trädgårdssektorn. Nu ska en undersökning visa vad som kan göras åt saken, rapporterar ATL i sin webbupplaga.
Det är bra att en utredning kommer till stånd. I Sverige bor många människor från olika länder med kunskaper, erfarenheter och intressen inom trädgård, odling och trädgårdsanläggning. Låt oss synliggöra landsbygden och trädgårdsnäringen för alla dem. Vi kan tillvarata outnyttjad kunskap som kan bidra till tillväxt inom landsbygdens näringsliv.
Läs mer om brist på arbetskraft inom trädgårdsnäringen i ATLs webbupplaga.
Det är bra att en utredning kommer till stånd. I Sverige bor många människor från olika länder med kunskaper, erfarenheter och intressen inom trädgård, odling och trädgårdsanläggning. Låt oss synliggöra landsbygden och trädgårdsnäringen för alla dem. Vi kan tillvarata outnyttjad kunskap som kan bidra till tillväxt inom landsbygdens näringsliv.
Läs mer om brist på arbetskraft inom trädgårdsnäringen i ATLs webbupplaga.
måndag 3 februari 2014
Ny skogsutbildning hos Hushållningssälskapet drar igång
Skogskonsulterna på Hushållningssällskapet Väst som twittrar på Toppskotten meddelar att vi idag dragit igång en ny utbildning i motorsåg, röjsåg m.m. En blandad grupp med deltagare från både Sverige och många andra länder. Grön integration i praktiken!
Samtidigt drar vi också igång en odlingsutbildning. Men dom twittar inte (än).
Följ utbildningen på Toppskotten.
Samtidigt drar vi också igång en odlingsutbildning. Men dom twittar inte (än).
Följ utbildningen på Toppskotten.
Samverkan för bättre service på landsbygden
SR P4 Norrbotten uppmärksammar idag ett samarbete mellan flera kommuner i norr som samverkar för bättre service på landsbygden. Särskilt intressant är det att kommunerna lyfter fram integration och inflyttning i sitt samverkansprojekt. Ska bli intressant att följa.
Läs mer, och lyssna på reportage, om kommunsamarbete för service på landsbygden.
Läs mer, och lyssna på reportage, om kommunsamarbete för service på landsbygden.
Bakdag på Mötesplats Dalaberg
 |
| Här bakas bröd som på indiska kallas naan och på kurdiska kallas may. |
I torsdags var det bakdag på Mötesplats Dalaberg. Denna gång bakade vi bröd som på indiska kallas naan och på kurdiska may. Det finns så mycket kunskap som personer med utländsk bakgrund har med sig till Sverige. Genom bakdagen får vi del av varandras kunskaper om olika sorters bröd. Förutom att vi har väldigt trevligt så kan det också locka fram idéer om olika möjligheter när det gäller jobb och företagande.
En del av arbetet med Grön integration i Dalaberg och Hovhult handlar om produkt- och matutveckling. Personer med utländsk bakgrund blir en allt viktigare som konsumenter i Sverige. Många köper livsmedel, råvaror och kryddor som är importerade till Sverige för att kunna laga sina traditionella maträtter. Vi vill locka fler att odla och producera det de efterfrågar här i Sverige. Den svenska landsbygden erbjuder utmärkta möjligheter i form av mark, tomma lokaler och nätverk för odlare och producenter.
Träffarnas mål har bland annat varit att samla recept i en receptkatalog där recept från olika länder finns samlade. Recepten kan dels synliggöra råvaror som odlas eller produceras i vårt närområde och därmed öka efterfrågan på produkter från vårt område. I vissa fall kan recepten ha råvaror där en ingrediens som kanske inte lämpar sig så väl för odling i vårt område bytas ut mot något som är vanligt förekommande.
Bakdagen på Mötesplats Dalaberg kan leda till produktutveckling. Genom att umgås och baka kunde vi dels tala om likheter och olikheter som bröd har i olika kulturer och att olika bröd är exempel på produkter som skulle kunna utvecklas till nya produkter i befintliga eller nya företag.
 |
| Göran Holmberg. Glad och nöjd ordförande för Lane-Uddevalla Hushållningsgille. |
måndag 27 januari 2014
Lyckat resultat
Det som började som ett integrationsprojekt i Borlänge har idag resulterat i att Somalias landslag i bandy spelar sin första VM-match. Kl 09.00 börjar matchen mot Tyskland på Zenith Stadium, Irkutsk, Ryssland.
Vilket resultatet än blir i den matchen är den resa som det somaliska landslaget i bandy gjort ett fantastiskt resultat av ett unikt integrationsprojekt. Nu önskar vi Somalia lycka till i sin allra första VM-match i bandy som strax börjar!
Följ matchen på någon webbplats t ex liveresultat.se
Uppdatering efter matchen:
Matchen slutade 22-1 till Tyskland men att Somalia gör mål i sin allra första VM-match är en bedrift enligt de flesta bandy-intresserade personer som vi på Grön integration varit i kontakt med...
Vilket resultatet än blir i den matchen är den resa som det somaliska landslaget i bandy gjort ett fantastiskt resultat av ett unikt integrationsprojekt. Nu önskar vi Somalia lycka till i sin allra första VM-match i bandy som strax börjar!
Följ matchen på någon webbplats t ex liveresultat.se
Uppdatering efter matchen:
Matchen slutade 22-1 till Tyskland men att Somalia gör mål i sin allra första VM-match är en bedrift enligt de flesta bandy-intresserade personer som vi på Grön integration varit i kontakt med...
fredag 24 januari 2014
Kommersiell service i glesbygd och landsbygd
Regeringen har tillsatt en utredning som ska utreda tillgången till kommersiell service i glesbygd. Det gäller till exempel dagligvaror och drivmedel.
Kommersiell service är en viktig grund för att landsbygd och glesbygd ska attrahera människor att bo kvar eller välja att bosätta där. Ska vi lyckas med att attrahera fler personer med utländsk bakgrund att bosätta sig på landsbygden måste vi ha väl fungerande kommersiell service. Faktum är att om fler personer med utländsk bakgrund bosätter sig på landsbygden ökar kundunderlaget för att kunna driva kommersiell service på landsbygden samtidigt som de också kan bidra med kunskap, erfarenheter och idéer för hur olika verksamheter kan drivas och utvecklas.
Integration på landsbygden och utveckling av kommersiell service på landsbygden är frågor som hör ihop och bör betraktas så två av de viktigaste frågorna för landsbygdsutveckling i framtiden.
Läs mer om utredningen av kommersiell service i glesbygd på Landsbygdsnätverkets webbsida.
I Västra Götaland fortsätter arbetet med att ta fram ett regionalt serviceprogram. Följ arbetet med utveckling av service i gles- landsbygd och skärgårdsområden på Västra Götalandsregionens webbsida.
Kommersiell service är en viktig grund för att landsbygd och glesbygd ska attrahera människor att bo kvar eller välja att bosätta där. Ska vi lyckas med att attrahera fler personer med utländsk bakgrund att bosätta sig på landsbygden måste vi ha väl fungerande kommersiell service. Faktum är att om fler personer med utländsk bakgrund bosätter sig på landsbygden ökar kundunderlaget för att kunna driva kommersiell service på landsbygden samtidigt som de också kan bidra med kunskap, erfarenheter och idéer för hur olika verksamheter kan drivas och utvecklas.
Integration på landsbygden och utveckling av kommersiell service på landsbygden är frågor som hör ihop och bör betraktas så två av de viktigaste frågorna för landsbygdsutveckling i framtiden.
Läs mer om utredningen av kommersiell service i glesbygd på Landsbygdsnätverkets webbsida.
I Västra Götaland fortsätter arbetet med att ta fram ett regionalt serviceprogram. Följ arbetet med utveckling av service i gles- landsbygd och skärgårdsområden på Västra Götalandsregionens webbsida.
onsdag 22 januari 2014
Barn med utländsk bakgrund får möjlighet att gå i landsbygdsskola
SR Väst rapporterar idag att elever på Tärnanskolan i Vänersborg ska få möjlighet att gå i skola utanför staden. På Tärnanskolan går många elver med utländsk bakgrund.
- Vi kan få en möjlighet till att våra barn integreras med svenska barn – så jag är positiv till det som kan skapa integration, säger rektorn på Tärnanskolan till SR Väst.
Det är jätteroligt att integration på landsbygden tar ytterligare ett steg i Vänerborg, som länge arbetat aktivt med frågorna tillsammans med oss på Hushållningssällskapet.
Läs mer, och lyssna på reportaget, på Sveriges radio Västs webbsida.
Fler mötesplatser för kultur, landsbygd och integration
Jan Nilsson bloggar på Västerås-Kuriren. Idag en intressant krönika om kultur, landsbygd och integration. Jan Nilsson har helt rätt vad det gäller behovet av fler mötesplatser för personer, från Sverige och andra länder, med bakrund i jordbruksmiljöer.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)