Integrationen av kvotflyktingar fungerar bra i Åboland

I Pargas och Kimitoön har integrationen av kvotflyktingar lyckats mycket bra. De har tagits emot väl och känner sig välkomna där.

Läs mer på Yle.fi

Finland: Projekt Lande-Bo främjar integration

"Invandrare borde ses som en resurs och inte som en belastning. Genom projektet Lande-Bo vill Aktion Österbotten hjälpa byaföreningar i integrationsfrågor", det skriver Yle Österbotten.

Läs hela artikeln på Svenska Yle.

Kamelmjölk - en framtidsnäring för svensk landsbygd?

Tidningen Land uppmärksammar i sin webbupplaga kamelmjölkens egenskaper och värde. En sevärd video om kamelmjölkning i Förenade Arabemiraten finns också länk till.

Är kamelmjölk något för svensk landsbygd? Möjligheterna finns i form av mark, lokaler och kunskap kring djur och mjölk. Men intresset och de specifika kunskaper om kameler och kamelmjölk finns inte, och kanske inte kontakter och nätverk till de som efterfrågar produkterna i Sverige och utomlands. Många utrikesfödda kommer dock till Sverige med erfarenheter, kunskaper och intresse för kameluppfödning och kamelmjölk. Andra personer har kontakter med de som efterfrågar produkterna - både i Sverige och utomlands.

Kan vi ta till vara de möjligheter som landsbygden erbjuder och de erfarenheter och kunskaper som utrikesfödda har med sig till Sverige kan faktiskt också kamelmjölk bli en framtidsprodukt och framtidsnäring för svensk landsbygd.

Läs mer och se video på Tidningen Lands webbsida.

Nu satsar också Borås på bandy för somalier

Bandy som smörjmedel för integration sprider sig i landet. Nu är det Borås som ser nya möjligheter!

Läs mer om bandy för somalier i Borås tidnings webbupplaga.

Somalia bandy fortsätter att inspirera

Somalia bandy har vi skrivit om några gånger här på bloggen. Och Somalia bandy fortsätter att inspirerar - inte bara oss här som arbetar med Grön integration här i bandystaden Vänersborg.

Läs Anna-Lena Manns krönika i GTs webbupplaga.

Sveriges Radio: Svensken som gav namn åt Bronx

Sveriges radio P1 har gjort ett intressant reportage om svensken som gett namn åt Bronx i New York.

"Jonas Brunk, hette en ung man som för snart 400 år sedan lämnade Sävsjö i Småland och så småningom hamnade i det som idag är New York. Han köpte ett stort stycke land av indianerna och slog sig ner", det skriver SR P1 Studio Ett på sin webbsida.

Det är ett intressant reportage som väcker intressanta frågor och funderingar. Det jag först tänker på är att en invandrare från ett av Europas fattigaste länder ligger bakom ett så välkänt namn som Bronx. Dessutom köper han en bit mark som, på den tiden, torde vara ren landsbygd. Idag är hans mark en del av storstaden New York.

Ytterligare en reflektion är att det gamla namnet på orten, New Amsterdam, är mer eller mindre bortglömt. Däremot lever det svenska invandrarnamnet Brunk vidare.

Allra mest går dock mina tankar till vår tid och de som idag kommer till Sverige från länder som präglas av fattigdom och konflikt. Till skillnad från Amerika för 400 år sedan har vi ett organiserat flyktingmottagande som bygger på grundläggande mänskliga rättigheter.  Men människor som flyr till vårt land får inte endast betraktas som flyktingar i behov av hjälp. De är också "våra Brunks". Många invandrare som kommit till Sverige genom åren har bidragit stort till näringsliv och utveckling. Inom Grön integration arbetar vi bland annat med att det ska bli enklare och mer naturligt för utrikesfödda med kunskaper, erfarenheter och intressen som kan utvecklas på landsbygden, till exempel inom odling, livsmedelsförädling, skog eller andra verksamheter inom gröna näringar. Precis som Jonas Brunk kan de som nu kommer till Sverige betyda så oerhört mycket för en bygds utveckling.

Läs om, och lyssnar på Studio Etts reportage på Sveriges Radio P1s webbsida.

Läs mer på webbplatsen för Jonas Bronck Center.

Somalisk bandy, Peace & love

Patrik Andersson, en av eldsjälarna bakom det somaliska bandylandslaget, kommer till festivalen Peace & love och World forum.

Mycket passande med somalisk bandy från Borlänge på Peace & Love.

Läs mer om Patrik Andersson och somaliska bandylandslaget på Peace & loves hemsida

Huvudstadsbladet: Finländarna gillar närproducerat kött

"Trenden med närproducerad mat lär inte avta, tror matkulturombudsmannen Anni-Mari Syväniemi vid Centralförbundet för lant- och skogsbruksproducenter MTK."

Det skriver Huvudstadsbladet idag.

Vi som arbetar med Grön integration hos Hushållningssällskapet Väst är övertygade om att detsamma gäller i Sverige. Det innebär också att nya producenter behövs på den svenska landsbygden. Vi måste tillvarata den kunskaper, erfarenheter och intressen inom odling, djurhållning och livsmedelsproduktion som personer från olika länder har med sig till Sverige.

Internationella dagen för kvinnor på landsbygden

Idag är det Internationella dagen för att uppmärksamma situationen för landsbygdens kvinnor. Ur ett globalt perspektiv är det en viktig dag. Situationen för människor på landsbygden är i många länder mycket allvarlig, inte minst på grund av krig och konflikter. Att det är just kvinnornas situation som uppmärksammas denna är kanske inte så konstigt. Ofta måste kvinnor på landsbygden sköta hem, försörjning och barn helt allena. Mannen kanske dödats i kriget, söker arbete i staden eller är på flykt för att inte tvingas in i kriget på den ena eller andra sidan.

I Sverige bör vi kanske tänka på att vi också hade riktigt tuffa villkor på landsbygden för så sent som för ett hundra år sedan, det gäller inte minst kvinnorna. Det har hänt mycket sedan dess. Hushållningssällskapet har varit en viktig del i landsbygdsutvecklingen de senaste två hundra åren inom allt ifrån hälsa och hygien till odlingsförsök, professionell rådgivning och tekniska landvinningar.

För att uppmärksamma situationen för landsbygdens kvinnor runt om i världen  lite extra just idag kan vi t ex ägna ett par minuter åt att läsa FN-resolutionen som ligger till grund för att vi uppmärksamma landsbygdens kvinnor just idag.

Läs FN-resolutionen om kvinnors situation på landsbygden här.

Mark och livsmedelsförsörjning - allt viktigare frågor i framtiden

Här på bloggen upprepar vi allt som oftast att den svenska landsbygden behöver fler företag som är verksamma inom flera olika näringar. Lönsamma lantbruk är grunden för landsbygdsutveckling men för att våra lantbruk ska vara lönsamma i framtiden behövs företag som är verksamma inom många olika näringar i framtiden. I takt med att IT blir en allt viktigare del i allt fler lantbruk behövs till exempel it-företag som förstår lantbrukets speciella förutsättningar. Bara för att nämna ett exempel. Genom att attrahera fler utrikesfödda att arbeta och driva företag på landsbygden Då kan vi också vända den negativa befolkningstrend som många landsbygdskommuner nu genomgår.

Att lantbruken och våra jordar kommer att spela en viktig roll även i framtidens Sverige är en otvetydig sanning. I Sverige har vi kanske ännu inte riktigt nåtts av budskapet men i stora delar av världen är jorden och livsmedelsproduktionen brännande frågor. Som exempel kan nämnas att Kina nu ämnar att hyra 5 procent av Ukrainas bördiga jord, som ofta kallats Rysslands kornbod. Ukraina är Europas näst största land, efter Ryssland. Vi talar alltså om gigantiska arealer, inom en 50-årsperiod upp till 3 miljoner hektar dvs ungefär lika mycket som all jordbruksmark i hela Sverige.

Läs i The Telegraph om Kinas planer att hyra mark i Ukraina.

Ny forskning: Lycka är att bo på landsbygden

De faktorer som gör folk lyckliga finns också på landsbygden. Det är till exempel nätverk, självbestämmande och social trygghet. Därtill har de ju frisk luft och vacker natur, säger Jörgen Goul Andersen, professor vid Ålborgs universitet, till Danmarks Radio. Det skriver tidningen ATL idag i sin webbupplaga.

Det är så lätt att landsbygden svartmålas eller romantiseras. Vare sig det handlar om det ena eller det andra så skapar det bilder av landsbygden som inte är sanna, bilder som ökar avståndet mellan stad och landsbygd. Att förmedla de kunskaper som bland annat professor Andersens forskning visar är en utmaning för oss alla som arbetar för integration på landsbygden och landsbygdsutveckling.

Läs hela artikeln Lycka är att bo på landsbygden i ATLs webbupplaga.

Prisad för sitt landsbygdsengagemang

Jonna Jinton är från Grundtjärn utanför Junsele får årets kulturpris för unga som delas ut av Mittnordenkommittén*. Kommitténs motiveringen till priset är "att hennes engagemang för landsbygden gör henne till en förebild för unga i Mittnorden", skriver Nyheterna P4 Västernorrland.

Läs mer om Jonna och årets kulturpris på Nyheterna P4 Västernorrlaands webbsida.

Det finns olika priser. Detta är ett pris som inte har någon direkt landsbygdsinriktning, därför känns det extra roligt att Mittnordenkommittén belönar ett engagemang för landsbygden. Det är en sak att tänka på för oss som jobbar med såväl integration och landsbygdsutveckling - finns det personer eller föreningar som arbetar för integration på landsbygden bör det uppmuntras genom att arbetet nomineras till olika priser som såväl offentliga som privata organisationer utlyser.

*) Läs mer om Mittnordenkommittén.

Hushållningssällskapen fördjupar samarbetet med Videncentret i Danmark

Grön integration är en metod för att internationalisera den svenska landsbygden genom att svensk landsbygd får del av utrikesföddas kunskaper, erfarenheter och intressen.

En annan metod är att sluta internationella avtal. Nu har Hushållningssällskapet slutit ett samarbetsavtal med danska lantbruksinstitutet Videncentret i Århus om ökat samarbete inom t ex utbildning, workshops och konferenser. Trädgårdsnäringen är ett område som nämns där Sverige kan dra nytta av, och utvecklas, med kunskaper från Danmark.
-  Många frågor och ämnesområden är gemensamma för hela Norden. Genom att arbeta tillsammans kan vi ge en ännu bättre rådgivning till de nordiska lantbrukarna säger direktör Carl Åge Pedersen, Videncentret för lantbruk i Århus, Danmark, i ett pressmeddelande från Hushållningssällskapen.

Avtalet kan bidra till utveckling av svenskt lantbruk och svensk landsbygd. Vi som arbetar med Grön integration på Hushållningssällskapet Väst ser avtalet som ett bra komplement till arbetet med integration på landsbygden. Genom ökat samarbete med olika länder kan vi också sprida kännedomen och kunskaper om Grön integration till Danmark och andra länder.

Läs mer om avtalet med Videncentret i Århus i pressmeddelandet från Hushållningssällskapen.

Uppdaterat

Läs också artikel i Jordbruksaktuellts webbupplaga om samverkansavtalet.

Internationell konferens om utrotningshotade växter och djur

Det svenska Jordbruksverket kommer att delta i en internationell konferens om utrotningshotade växter och djur. Att värna den biologiska mångfalden är på sikt viktigt för också den svenska landsbygdens möjligheter, t ex för växtodling och djurhållning.

Läs mer om konferensen på Jordbruksverkets hemsida.

Det investeras på landsbygden

Att intresset i världen ökar för jordbruk och jordbruksmark är uppenbart. Familjen Lundin, mest känd för olja och gruvor, investerar just nu i jordbruksmark i Sydamerika, enligt ATLs webbupplaga.

I Sverige har nyligen Stefan Bengtsson, H&M, köpt Addarsnäs gård utanför Norrtälje, också det enligt ATL.

Att framgångrika företagare från andra branscher investerar i jordbruk både i Sverige och utomlands visar att de gröna näringarna blir allt mer intressanta att investera i.

Med investeringar följer också möjlighet till nya arbetstillfällen och nya affärsmöjligheter. Genom grön integration vill vi att dessa arbetstillfällen och affärsmöjligheterna även ska kunna komma utrikesfödda - med erfarenheter, kunskaper och intresse för de gröna näringarna och landsbygdens näringsliv - till del.

Läs om familjen Lundins investeringar i jordbruk i ALTs webbupplaga.

Läs om Stefan Bengtssons, H&M, investeringar i svenskt jordbruk.

Grön våg: Grekland

I eurokrisens spår har tillvaron i staden blivit allt osäkrare. Detta har inte minst visat sig i Grekland. Krisen som Grekland genomgår lockar fram kreativa lösningar som vi kan tillvara ta också i andra länder. Det behövs varken euro-kollaps eller svensk ekonomisk kris, liknande den i Grekland, för att se behovet av och möjligheterna med en balanserad och hållbar utveckling i både staden och på landsbygden.

Vi bör låta oss inspireras av Grekland och se vilka möjligheter som finns på den svenska landsbygden. det gäller inte minst för utrikesfödda som har kunskaper, erfarenheter eller intresse för odling, djurhållning eller småskalig livsmedelsproduktion. Inom dessa branscher finns efterfrågan, och till exempel en tydlig koppling till besöksnäringar. Därmed finns också många möjligheter inom dessa branscher.

Tidskriften Impuls, nr 8 2012, har ett långt reportage om Greklands gröna våg.

Läs reportaget i tidningen Impuls webbupplaga, nr 8 2012 sid. 20-24.

 I Sveriges radio P1 sändes i september 2012 ett reportage om Greklands gröna våg. Programmet går att höra på sr.se.

Lyssna på reportaget på sr.se/p1

Ytterligare ett exempel från Grekland beskrivs i en artikel i Svenska Dagbladet, Greker återgår till lantlig byteshandel.

Läs artikeln i Svenska Dagbladets webbupplaga.

Grön integration uppmärksammas i Österrike

Europeiska socialfonden (ESF) i Österrike skriver i sitt decembernummer av tidskriften Insight om integration i staden och på landet. Ett exempel som de lyfter fram är Hushållningssällskapets arbete med Grön integration i Västra Götaland.

Läs artikeln (på tyska) i tidskriften Insight, sid. 7.

Hög importandel i landets offentliga storkök

ATL rapporterar i sin nätupplaga att andelen importerad mat i landets offentliga storkök är cirka 50 procent. Expertis menar att lagen försvårar lokala inköp.

Sverige kan på ett bättre sätt tillvarata utrikesfödda kunskaper, erfarenheter och intresse för odling, djurhållning och småskalig livsmedelsförädling om mer av inköp och upphandlingar sker lokalt. Då skapas fler jobb, landsbygdsutveckling och förbättrad integration. Lagstiftare, inköpare och expertis bör hitta samverkansformer för att titta på dessa frågor.

Frågorna är inte bara viktiga för landsbygden och integrationen. Det är också avgörande för miljö- och klimatarbetet liksom för den förbättrade krisberedskapen som krävs för den svenska livsmedelsförsörjningen.

Läs mer om importerade livsmedel i landets offentliga storkök på atl.se.

Integration på landsbygden kan bidra till landsbygdsutveckling - inte bara i Sverige

SLU kraftsamlar kring det globala samarbetet för matförsörjning och landsbygdsutveckling. Det gör man genom SLU Global, ett nytt program för utvecklingen av ett produktivt och hållbart globalt lantbruk.Den officiella invigningen av SLU Global ägde rum i samband med den årliga konferensen Agricultural Research for Development, ”Innovations & Incentives”, som hölls på SLU Ultuna 26-27 september.

I samverkan med partners i utvecklingsländer, institutioner på SLU och externa parter, till exempel internationella organisationer och universitet, är tanken att SLU Global ska stärka och utveckla samverkan med fokus på global utveckling kring forskning och högre utbildning.

Alla som arbetar med integration på landsbygden välkomnar givetvis detta initiativ. Utrikesfödda som kommer till Sverige med kunskap, erfarenhet och intresse för gröna näringar kan givetvis spela en nyckelroll i den samverkan som åsyftas ovan. Genom att arbeta för landsbygdsutveckling internationellt kan vi också få tillbaka inspiration och idéer som kan bidra till landsbygdsutveckling lokalt i Sverige. 

Det ska bli väldigt intressant att följa SLU Global i framtiden.

Läs mer om SLU Global här.

Åländsk integration

Det är alltid intressant att ta del av hur integration fungerar i andra länder. Åland är ju ett särskilt intressant exempel eftersom det finns tydliga kopplingar till Sverige samtidigt som det är en del av ett annat land, Finland.

Läs ett reportage om integration i tidningen Nya Ålands webbupplaga.