Årets integrationssatsning på landsbygden: Bröd i Bergslagen

Nu är årets Ullbaggar utdelade. Ullbaggarna uppmärksammar framgångsrika satsningar på landsbygden i sju olika kategorier.

Pris för årets integrationssatsning på landsbygden fick Bröd i Bergslagen. Stort grattis från oss som arbetar med Grön integration hos Hushållningssällskapet Väst!

Läs mer om årets övriga ullbaggepristagare på Landsbygdsnätverkets hemsida.

Läs mer om Bröd i Bergslagen.

Lyssna i P4 Dalarna om och med pristagarna.

Läs om vinnarna Bröd i Bergslagen i Dalarnas tidning.

Landsbygdsnätverket: Nytt nyhetsbrev och landsbygdsgala

                                                                          

Idag kom ett nytt nyhetsbrev från Landsbygdsnätverket. Vi får bl a en inblick i landsbygdsprogrammets betydelse för det samiska samhället samt om fotbollens vikt för landsbygdsutvecklingen.

Läs mer på Landsbygdsnätverkets hemsida.

Imorgon är det också den årligen återkommande Landsbygdsgalan. Där delas bland annat priset för årets integrationssatsning på landsbygden ut.

Läs mer om landsbygdsgalan 2013.

Följ Landsbygdsgalan på twitter: #lbgalan

Grön integration i Dalaberg och Hovhult: Lyckad bakdag med Hushållningsgillet på Mötesplats Dalaberg

Igår var det bakdag på Mötesplats Dalaberg. Många slöt upp för att baka bröd på Hushållningsgillets bakhällar. Göran Holmberg, ordförande för Lande-Uddevalla Hushållningsgille och Lisbeth Svernling på Mötesplats Dalaberg, höll i aktiviteten.

Personer från många länder och kulturer slöt upp. Elden förenar människor, brukar man säga. Detsamma kan sägas om brödet. Det traditionella bröd som bakas av Hushållningssällskapets gillen på bakhällar runt om i landet bakas också i nästan alla länder och kulturer, med lite variationer.

Läs mer om Grön integration i Dalaberg och Hovhult.

Muhammed och Jema bakar...

...Lisbeth, Simin och Farzaneh bakar...

...och mycket bröd blev det.

Jordbruksverket: Ungdomar kan tänka sig betala mer för närproducerad mat

Idag släpper jordbruksverket en rapport om ungdomars attityder till mat. Bland annat framkommer att åtta av tio ungdomar mellan 15 och 20 år kan tänka sig att betala mer för mat som kommer från en bonde eller producent i närheten.

Grön integration verkar bland annat för att fler av framtidens producenter av mat i Sverige kommer från andra länder. De har kunskaper, erfarenheter och intressen som inte tas tillvara på landsbygden eller i dess näringsliv i lika hög utsträckning som i staden.

Ungdomarna är inom en snar framtid köpstarka konsumenter. Därför är ungdomars intresse för närproducerade livsmedel av avgörande betydelse för hur landsbygdens näringsliv utvecklas de närmaste åren.

Bland ungdomarna finns också en högre andel av befolkningen med utländsk bakgrund. Det är viktigt att svensk livsmedelsproduktion tar intryck av vad nästa generation matkonsumenter kommer att efterfråga både vad gäller närproducerat, råvaror och smaker.

Läs mer på Jordbruksverkets hemsida om ungdomars attityder till maten.

Ekologiskt och närodlat trendigt i skolmatsalen

Idag har P4 väst ett reportage om trenden med ekologiskt och närodlat  i skolmatsalarna. Det är nog snarare ökad medvetenhet än trend som lett till den ökande andelen ekologiskt och närodlat. Men det är positivt, inte minst utifrån att det kan skapar nya jobb lokalt. Viktigt att nu tillvara ta utrikesföddas erfarenheter, kunskaper och intresse för mat och livsmedelsförädling när branschen är på uppgång.

P4 Väst intervjuar Eva Sundberg på Livsmedelsverket angående ekologiskt och närodlat i våra skolmatsalar. Lyssna på P4 Västs webbsida.

Eva tar också upp frågan om minskat matsvinn. Det skriver Jordbruksverket om idag, närmare bestämt om Hushållningssällskapets lyckade projekt för mindre matsvinn.

Läs om det arbetet på Jordbruksverkets hemsida.

Besök också gärna webbsidan  www.mindrematsvinn.nu

Se landet! - idag om integration på landsbygden

Se landet! är en blogg där Jordbruksverket vill ha dialog och utbyte med läsaren kring frågor som är viktiga för landsbygdens utveckling.

Bloggen kommenterar aktuella händelser i Jordbruksverkets verksamhet och vår omvärld utifrån ett landsbygdsperspektiv och verkets landsbygdsroll. Allt från djur- och växtfrågor till näringslivsfrågor.

Skriver gör Christel Gustafsson som är Jordbruksverkets landsbygdsstrateg. Gästbloggare bjuds också in, vilket är fallet idag. Nils Lagerroth från landsbygdsnätverkets kansli skriver om erfarenheter och metoder för hur man kan jobba med integration på landsbygden. Nils har tidigare bl a varit på på Landsbygdsavdelningen på Hushållningssällskapet Väst.

Läs Nils Lagerroths inspirerande tankar på bloggen Se landet!

Hembygdsförening del i integrationsarbetet

I Kristianstad har länsstyrelsen börjat samverka med ideella föreningar för att stärka integrationsarbetet.

Kristianstadsbladet skriver:

"Oppmanna-Vånga Hembygdsförening ingår i samarbetet. – En hembygdsförening brukar inte ses som ett klassiskt exempel på integration men de jobbar med saker som är naturliga integrationsinsatser. Det sker ständigt möten mellan personer för att man har ett gemensamt intresse. De anordnar språkträning och träffar med lokala arbetsgivare."

Läs mer om hur föreningar stärker integrationen i Kristianstad i Kristianstadsbladet.

Kristianstad tjänade på närproducerat, ekologiskt och rättvisemärk - även ekonomiskt...

När Kristianstad satsade mer på närproducerat, ekologiskt och rättvisemärkt blev maten billigare. Det visar kommunens egen summering.

Från Hushållningssällskapet tycker vi att detta är extra glädjande eftersom Marie Hanson och Christina Milén Jacobsson från Hushållningssällskapet Väst varit i bland annat Kristianstad och hållit i ett par olika seminarier för att hjälpa kommunen att ställa om till mer närproducerat och ekologiskt, inom det av Jordbruksverket finansierade Det nya matlandet. Hushållningssällskapets projekt hette Lokal odling för mångkulturella smaker. Även Mats Alfredsson, miljökonsult, har haft utbildningar inom Ekoledarskap i Kristianstad.

Läs mer om Kristianstads satsning på närproducerat, ekologiskt och rättvisemärkt i Kristianstadsbladets webbupplaga.

Läs mer om Lokal odling för mångkulturella smaker.

Läs mer om Ekoledarskap.

Science Park för landsbygdsutveckling

Kommunalförbundet Partnerskap Inland – Akademi Norr har fått ett uppdrag från Vinnova med målet att utarbeta en modell för Science Park för landsbygdsutveckling som baseras på de behov av innovations- och tillämpningsstöd som identifieras hos regionens kompetensmiljöer och offentliga aktörer.

För landsbygden är det viktigt med innovationer och Science Park är ett spännade spår i detta sammanhang. Om projektet faller väl ut kanske vi får se flera Science Park med fokus på landsbygden och dess näringsliv i framtiden. I denna typ av miljöer skulle vi också bättre kunna ta hand om kompetens som välutbildade utrikesfödda har med sig till Sverige från utbildningar inom de gröna näringarna i sina hemländer.

Integration i skogen

I Borlänge använder man skogen till integration. Utmärkt.

Hushållningssällskapets skogskonsulter utbildar framgångsrikt utrikesfödda i motorsåg och röjsåg. Skogen fungerar verkligen bra för utbildning och integration.

I Borlänge inriktar man sig nu mot nyanlända ungdomar.

Läs artikel om integration i skogen på Sveriges radios webbsida.

LAB 190 - Nya möjligheter i landskapet runt Väg 190

Christian Mattsson från Lerums kommun

berättar om Gråbo - en del av den gröna kilen

Igår ägnades dagen åt LAB 190, en förstudie som görs av Västarvet, en förvaltning inom natur och kulturarv i västra Götalandsregionen.

Från Hushållningssällskapet var Sara Roland och Per Hasselberg med, för att bidra med intryck utifrån Grön integration och kulturarvsfrågor - och kanske också kombinationen av dessa.

Resan började med ett stopp i Angered, Lärjeåns trädgårdar där fick höra mycket intressant om Angered och dess befolkning, om utvecklingsprojektet Utveckling Nordost och om Stadslandet Göteborg. Här pågår mycket som kan leda till nya gröna jobb och mer hållbar utveckling och ett större utbyte mellan staden och den stadsnära landsbygden i Göteborg.

Därefter åkte vi till Gråbo, den del av Lerums kommun som blivit utsedd till pilotstadsdel för arbetet i kommunen att bli Sveriges ledande miljökommun.

Sedan bar det av till Sollebrunn i Alingsås kommun.Området runt Sollebrunn kännetecknas av riktföreningsliv och stort ideellt engagemang hos invånarna, upplevde jag. Orten är traditionellt en knutpunkt och är viktig i en framtida satsning på landskapet runt Väg 190.

Slutligen nådde vi Nossebro i Essunga kommun, som förövrigt firar 30 år som egen kommun. Essunga är ju lite riksbekanta för sina goda skolresultat och det var uppenbart att det fanns en optimism i kommunen. Generellt tappar ju landets landsbygdskommunen ett antal invånare i snitt varje år. I Essunga har utvecklingen dock varit +-0 sedan kommunen bildades.Också här har man ett föreningsliv som aktivt arbetar med utvecklingsfrågor. När det gäller t ex bredband så har man en bra samverkan. De såg också ett behov av nya bostäder i framtiden.

Det är ett spännande grepp, detta med Väg 190, eller LAB 190, att se styrkor i olika delar av landskapet, utmaningar man står inför och att knyta samman olika möjligheter i olika delar av landskapet genom en naturlig kommunikationslänk.

Om vi tänker de möjligheter som finns i kommunerna längs vägen norr om Göteborg, och alla de personer med utländsk bakgrund som bor i nordöstra Göteborg, är det inte svårt att se nya möjligheter för utrikesfödda att vara med att utveckla den svenska landsbygden. Stad och landsbygd behöver varandra. Därför är detta ett utmärkt sätt att knyta ihop storstaden i söder med landsbygden i norr.

Längs med resan mellan stoppen fick vi också höra mycket om landskapet vi passerade, om kulturarv, föreningsliv, utveckling och framtid.

Samspelsdagen 2013

I torsdags medverkade vi från Grön integration på Samspelsdagen i Bengtsfors. Dagen anordnades av Leader i Dalsland och Årjäng och många slöt upp för att diskutera "Hur blir vi fler".

Carlos Rojas, entreprenör och debattör, berättade om rapporten ”Jobb på Sveriges landsbygder? Ja tack!” samt ledde ett samtal om möjligheter och hinder för att attrahera inflyttare från miljonprogramsområdena till Dalsland och Årjäng. I panelen fanns Per Hasselberg med för Grön integration på Hushållningssällskapet men också  företrädare för vård och omsorg, politiken, kommunledningar.

Efter panelsamtalet var det tydligt att Dalslands-kommunerna vill ta bollen att söka arbetskraft i städerna och då också bland utrikesfödda. Det ska bli oerhört spännande att följa den fortsatta resan.

Tidningen TTELA som publicerade en stor artikel om Samspelsdagen i sin pappersutgåva följer idag upp med en artikel om positiva signaler beträffande befolkningsutvecklingen i Dalsland.

Läs mer om Samspelsdagen på Bengtsfors kommuns hemsida.

Läs mer om befolkningsutvecklingen i Dalsland i TTELAs webbupplaga.

Internationella dagen för kvinnor på landsbygden

Idag är det Internationella dagen för att uppmärksamma situationen för landsbygdens kvinnor. Ur ett globalt perspektiv är det en viktig dag. Situationen för människor på landsbygden är i många länder mycket allvarlig, inte minst på grund av krig och konflikter. Att det är just kvinnornas situation som uppmärksammas denna är kanske inte så konstigt. Ofta måste kvinnor på landsbygden sköta hem, försörjning och barn helt allena. Mannen kanske dödats i kriget, söker arbete i staden eller är på flykt för att inte tvingas in i kriget på den ena eller andra sidan.

I Sverige bör vi kanske tänka på att vi också hade riktigt tuffa villkor på landsbygden för så sent som för ett hundra år sedan, det gäller inte minst kvinnorna. Det har hänt mycket sedan dess. Hushållningssällskapet har varit en viktig del i landsbygdsutvecklingen de senaste två hundra åren inom allt ifrån hälsa och hygien till odlingsförsök, professionell rådgivning och tekniska landvinningar.

För att uppmärksamma situationen för landsbygdens kvinnor runt om i världen  lite extra just idag kan vi t ex ägna ett par minuter åt att läsa FN-resolutionen som ligger till grund för att vi uppmärksamma landsbygdens kvinnor just idag.

Läs FN-resolutionen om kvinnors situation på landsbygden här.

Landsbygd, jakt och integration

Jordbruksverket skickade idag ut ett pressmeddelande om jakt apropå den förestående jaktsäsongen. bland annat får vi veta att det från mitten av 2011 till mitten av 2012 löstes nära 300 000 jaktkort i Sverige av både svenska och utländska jägare. Intresset för jakt är störst i gles landsbygd men det totala antalet lösta jaktkort är störst i några av de folkrika stadsområdeskommunerna.

Jakt är ett fritidsintresse med stor nytta för landsbygden då det minskar viltskador i skog och mark. Jakt bedrivs i jaktlag och är också en social aktivitet. Därför kan jakt lämpa sig alldeles utmärkt för integration mellan stad och land, mellan svenskar och utrikesfödda.

För en tid sedan berättade Svensk jakt om ett projekt där den antirasistiska stiftelsen Expo samverkar med den norska organisationen Wild X där tre utrikesfödda killar genom jakten får knyta an till svensk kultur.

Läs mer om jakt och landsbygd på Jordbruksverkets hemsida.

Läs mer om integration och jakt på Svensk jakts webbsida.

Mark och livsmedelsförsörjning - allt viktigare frågor i framtiden

Här på bloggen upprepar vi allt som oftast att den svenska landsbygden behöver fler företag som är verksamma inom flera olika näringar. Lönsamma lantbruk är grunden för landsbygdsutveckling men för att våra lantbruk ska vara lönsamma i framtiden behövs företag som är verksamma inom många olika näringar i framtiden. I takt med att IT blir en allt viktigare del i allt fler lantbruk behövs till exempel it-företag som förstår lantbrukets speciella förutsättningar. Bara för att nämna ett exempel. Genom att attrahera fler utrikesfödda att arbeta och driva företag på landsbygden Då kan vi också vända den negativa befolkningstrend som många landsbygdskommuner nu genomgår.

Att lantbruken och våra jordar kommer att spela en viktig roll även i framtidens Sverige är en otvetydig sanning. I Sverige har vi kanske ännu inte riktigt nåtts av budskapet men i stora delar av världen är jorden och livsmedelsproduktionen brännande frågor. Som exempel kan nämnas att Kina nu ämnar att hyra 5 procent av Ukrainas bördiga jord, som ofta kallats Rysslands kornbod. Ukraina är Europas näst största land, efter Ryssland. Vi talar alltså om gigantiska arealer, inom en 50-årsperiod upp till 3 miljoner hektar dvs ungefär lika mycket som all jordbruksmark i hela Sverige.

Läs i The Telegraph om Kinas planer att hyra mark i Ukraina.

Nybyggare behövs

Nybyggare behövs - det är titeln på en konferens som IFS, Internationella Företagarföreningen i Sverige bjuder in till i samverkan med tillväxtverket:

"Idag drivs närmare 85 000 företag av personer med utländsk bakgrund och tillsammans sysselsätter de närmare en kvarts miljon arbetsföra människor.

Företagare med utländsk bakgrund har stor vilja att låta det egna företaget växa och till att anställa fler än vad företagare med svensk bakgrund har.

Ändå finns det i dagens Sverige såväl synliga som osynliga hinder för att dessa företagare inte erbjuds samma möjligheter som infödda svenskar. Det innebär att den tillväxtpotential som dessa företagare besitter inte till fullo tas tillvara. Varför?"

Detta är viktiga frågor. Särskilt eftersom hindren för utrikesfödda att börja driva företag på landsbygden är fler och större än i staden. Utrikesföddas ringa kännedom om landsbygdens möjligheter och nätverk samt skillanader när det gäller stad-landfrågor i allmänhet är hinder som gör det svårare för utrikesfödda att starta företag på landsbygden.

Jag hoppas att många som är verksamma inom landsbygdsutveckling och inom de gröna näringarna har möjlighet att vara med på konferensen för att ta del av kunskap och även själva bidra med kunskap så att det blir lättare för utrikesfödda att starta och driva företag på den svenska landsbygden.

Läs mer om konferensen på tillväxtverkets hemsida.

LRF-konferens om framtidens frågor

Idag fick vi möjlighet att berätta om Grön integration på LRFs ordförandekonferens i Fyrbodal.

Fokus var framtidens frågor, så visst passade det bra att vi fick tillfälle att prata om integration på landsbygden.

Thor Kempe, rektor på Naturbruksgymnasiet Nuntorp, informerade om skolan och de förändringar skolan står inför. Kristina Athlei, chef på Naturbruksförvaltningen i Västra Götaland, berättade om förändringsarbetet på naturbruksskolorna ur ett regionalt perspektiv. Förändringarna genomförs för att skolorna ska kunna möta framtidens utmaningar och för att bättre tillgodose de gröna näringarnas behov.

Vi fick också se och prova Nuntorps nya simulator för lantbruksmaskiner. Denna simulator blir ett viktigt redskap i undervisningen och visar också tydligt på den tekniska utvecklingen i branschen. Viktigt inte minst för att öka intresset för ungdomar att söka sig till naturbruk.

På bilden nedan ser vi en av LRF-ordförandena prova den nya simulatorn.

Årets pionjär och årets nybyggare i väst

I början på sommaren utsågs Ali Jamshid Far och Tamara Christmann är Årets Pionjär respektive Årets Nybyggare i Väst. Årets Nybyggare respektive Årets Pionjär i Väst utses av IFS, Almi Företagspartner Väst, Länsstyrelsen i Västra Götaland, VISMA och SEB.  

Ali Jamshid Far driver IT-bolaget Qalixa Solutions i Göteborg och Tamara Christmann, Borås, driver äventyrsparksföretaget Upzone som numera är vida känd. Det är bra att goda förebilder belönas, uppmärksammas och lyfts fram. Ali och Tamar visar så tydligt att Sverige är beroende av utrikesföddas kunskaper, erfarenheter, idéer och engagemang. Ali och Tamara gör Sverige rikare - i dubbel bemärkelse.

Hur många landsbygdsföretag är det som vi inte har på grund att det inte bor särskilt många utrikesfödda på landsbygden?

Läs mer om om pristagarna på Länsstyrelsen i Västra Götalands webbplats.

Ny forskning: Lycka är att bo på landsbygden

De faktorer som gör folk lyckliga finns också på landsbygden. Det är till exempel nätverk, självbestämmande och social trygghet. Därtill har de ju frisk luft och vacker natur, säger Jörgen Goul Andersen, professor vid Ålborgs universitet, till Danmarks Radio. Det skriver tidningen ATL idag i sin webbupplaga.

Det är så lätt att landsbygden svartmålas eller romantiseras. Vare sig det handlar om det ena eller det andra så skapar det bilder av landsbygden som inte är sanna, bilder som ökar avståndet mellan stad och landsbygd. Att förmedla de kunskaper som bland annat professor Andersens forskning visar är en utmaning för oss alla som arbetar för integration på landsbygden och landsbygdsutveckling.

Läs hela artikeln Lycka är att bo på landsbygden i ATLs webbupplaga.

Jordbiten: Från förort till landsbygd

I nya numret av Jordbiten, som ges ut av Länsstyrelsen i Västra Götaland, finns en artikel med titeln Från förort till landsbygd. Moustafa Blaid (Föreningen Internationella Sköna Konster, Göteborg), Åsa Jellinek (Länsstyrelsen, Skara) och Shaaban Awad samtalar om landsbygdens behov och om mötet mellan stad och landsbygd.

Läs Jordbiten nr 3 2013 på Länsstyrelsens webbplats. (Artikeln finns på sida 18)