torsdag 24 oktober 2013

LAB 190 - Nya möjligheter i landskapet runt Väg 190

Christian Mattsson från Lerums kommun
berättar om Gråbo - en del av den gröna kilen
Igår ägnades dagen åt LAB 190, en förstudie som görs av Västarvet, en förvaltning inom natur och kulturarv i västra Götalandsregionen.

Från Hushållningssällskapet var Sara Roland och Per Hasselberg med, för att bidra med intryck utifrån Grön integration och kulturarvsfrågor - och kanske också kombinationen av dessa.

Resan började med ett stopp i Angered, Lärjeåns trädgårdar där fick höra mycket intressant om Angered och dess befolkning, om utvecklingsprojektet Utveckling Nordost och om Stadslandet Göteborg. Här pågår mycket som kan leda till nya gröna jobb och mer hållbar utveckling och ett större utbyte mellan staden och den stadsnära landsbygden i Göteborg.

Därefter åkte vi till Gråbo, den del av Lerums kommun som blivit utsedd till pilotstadsdel för arbetet i kommunen att bli Sveriges ledande miljökommun.

Sedan bar det av till Sollebrunn i Alingsås kommun.Området runt Sollebrunn kännetecknas av riktföreningsliv och stort ideellt engagemang hos invånarna, upplevde jag. Orten är traditionellt en knutpunkt och är viktig i en framtida satsning på landskapet runt Väg 190.

Slutligen nådde vi Nossebro i Essunga kommun, som förövrigt firar 30 år som egen kommun. Essunga är ju lite riksbekanta för sina goda skolresultat och det var uppenbart att det fanns en optimism i kommunen. Generellt tappar ju landets landsbygdskommunen ett antal invånare i snitt varje år. I Essunga har utvecklingen dock varit +-0 sedan kommunen bildades.Också här har man ett föreningsliv som aktivt arbetar med utvecklingsfrågor. När det gäller t ex bredband så har man en bra samverkan. De såg också ett behov av nya bostäder i framtiden.

Det är ett spännande grepp, detta med Väg 190, eller LAB 190, att se styrkor i olika delar av landskapet, utmaningar man står inför och att knyta samman olika möjligheter i olika delar av landskapet genom en naturlig kommunikationslänk.

Om vi tänker de möjligheter som finns i kommunerna längs vägen norr om Göteborg, och alla de personer med utländsk bakgrund som bor i nordöstra Göteborg, är det inte svårt att se nya möjligheter för utrikesfödda att vara med att utveckla den svenska landsbygden. Stad och landsbygd behöver varandra. Därför är detta ett utmärkt sätt att knyta ihop storstaden i söder med landsbygden i norr.

Längs med resan mellan stoppen fick vi också höra mycket om landskapet vi passerade, om kulturarv, föreningsliv, utveckling och framtid.