Utan invandrare skulle flera platser i länet vara utan matbutik. Den senaste tiden är det fler invandrare än svenskar som satsat på en nyetablering, rapporterar Sveriges Radio P4 Kalmer.
Läs mer och lyssna på reportaget.
torsdag 26 februari 2015
torsdag 12 februari 2015
Landsbygdsnätverket får nya arbetsgrupper
Vid sitt möte förra veckan beslutade styrgruppen om att inrätta två helt nya arbetsgrupper i Landsbygdsnätverket och ”omstarta” två grupper från förra periodens nätverk. De två nya är Naturturism och Service i landsbygder. De omstartade är Integrationsgruppen och gruppen Unga i landsbygdsutveckling, det skriver Landsbygdsnätverket på sin hemsida.
Det är glädjande att Landsbygdsnätverket fortsätter att satsa på integration på landsbygden genom omstarten av Integrationsgruppen.
Utrikesfödda som kommer till Sverige är en möjlighet för svensk landsbygd. Hushållningssällskapet har i 200 år arbetat för landsbygdsutveckling, att förbättra villkoren för de som bor på landsbygden, minska utflyttningen och öka intresset för att bo och verka på svensk landsbygd. Det vill vi fortsätta med, och givetvis ska vi då också arbeta med utrikesfödda som har kunskaper, erfarenheter och intressen för att etablera sig på landsbygden eller inom de gröna näringarna.
I Västsverige upplever vi att integration på landsbygden, eller grön integration, är en boll som nu kommit i rullning. I takt med att efterfrågan och intresse ökar för närodlat, lokalproducerat och småsklighet i livsmedelsproduktionen behövs också nya ögon som ser möjligheter på landsbygden, möjligheter som vi som bor och verkar här inte alltid ser.
Det är glädjande att Landsbygdsnätverket fortsätter att satsa på integration på landsbygden genom omstarten av Integrationsgruppen.
Utrikesfödda som kommer till Sverige är en möjlighet för svensk landsbygd. Hushållningssällskapet har i 200 år arbetat för landsbygdsutveckling, att förbättra villkoren för de som bor på landsbygden, minska utflyttningen och öka intresset för att bo och verka på svensk landsbygd. Det vill vi fortsätta med, och givetvis ska vi då också arbeta med utrikesfödda som har kunskaper, erfarenheter och intressen för att etablera sig på landsbygden eller inom de gröna näringarna.
I Västsverige upplever vi att integration på landsbygden, eller grön integration, är en boll som nu kommit i rullning. I takt med att efterfrågan och intresse ökar för närodlat, lokalproducerat och småsklighet i livsmedelsproduktionen behövs också nya ögon som ser möjligheter på landsbygden, möjligheter som vi som bor och verkar här inte alltid ser.
måndag 2 februari 2015
Helsingborgs Dagblad: Lammuppfödare prisas för landsbygdsutveckling
Lamm, får och getnäringen är en näring som har stor utvecklingspotential i Sverige. Produktionen i näringen ökar men konsumtionen har ett högre ökningstakt vissa år. Därför ligger Sverige idag fortsatt på en hög importandel när det lamm, får och getprodukter.
Utrikesfödda är en viktig och växande konsumentgrupp när det gäller t ex lamm- och fårkött. Utrikesfödda har också med sig kunskaper, erfarenheter och intressen till Sverige när det gäller lamm, får och getnäringen - i hela kedjan från jord till bord och från klippning till färdiga hantverk.
Utifrån detta perspektiv, som beskrivs ovan, är det intressant och välförkänt för fårnäringen att en entreprenör och representant för näringen belönats med Anders Walls stipendium för landsbygdsutveckling.
Läs mer om entreprenörerna och stependiaterna Anna och Otto Ramsay i Helsingborgs Dagblad.
Utrikesfödda är en viktig och växande konsumentgrupp när det gäller t ex lamm- och fårkött. Utrikesfödda har också med sig kunskaper, erfarenheter och intressen till Sverige när det gäller lamm, får och getnäringen - i hela kedjan från jord till bord och från klippning till färdiga hantverk.
Utifrån detta perspektiv, som beskrivs ovan, är det intressant och välförkänt för fårnäringen att en entreprenör och representant för näringen belönats med Anders Walls stipendium för landsbygdsutveckling.
Läs mer om entreprenörerna och stependiaterna Anna och Otto Ramsay i Helsingborgs Dagblad.
tisdag 27 januari 2015
Radio Skaraborg: Grästorp vill locka till sig holländare
I flera år har flera kommuner från Skaraborg marknadsfört sig på olika sätt i Nederländerna. Nu i helgen har representanter för Grästorp varit på en skandinavisk mässa i Holland för att locka invånare och företag till Grästorp, det rapporterar Radio Skaraborg.
Intresset för att locka holländare till den svenska landsbygden visar att det både finns behov av - och möjligheter för - personer med kunskaper, erfarenheter och intressen från andra länder att etablera sig på den svenska landsbygden.
Läs mer om, och lyssna på reportaget, på SR Skaraborgs webbsida om intresset att locka holländare till Grästorp.
Intresset för att locka holländare till den svenska landsbygden visar att det både finns behov av - och möjligheter för - personer med kunskaper, erfarenheter och intressen från andra länder att etablera sig på den svenska landsbygden.
Läs mer om, och lyssna på reportaget, på SR Skaraborgs webbsida om intresset att locka holländare till Grästorp.
onsdag 21 januari 2015
Norran: Nytt sätt för ökad integration
– Det är svårt att hitta en given uppgift. Det var då jag kom på idén med en studieplats. På så vis har personen något att göra, men kan samtidigt ta del av kontorets vardag, säger Janne astlin till Norran.
Läs mer på norran.se om hur studieplats på arbetsplatsen kan bidra till ökad integration.
Läs mer på norran.se om hur studieplats på arbetsplatsen kan bidra till ökad integration.
onsdag 17 december 2014
Jämtland: Integration på landsbygden förbättrar kollektivtrafiken
Resandet med kollektivtrafiken i länet ökar - och det kan vi tacka alla inflyttade nysvenskar för. Där det finns en flyktingförläggning förbättras också kollektivtrafiken.
Det skriver SR P4 Jämtland på sin webbsida.
Läs mer och lyssna på reportaget.
Det skriver SR P4 Jämtland på sin webbsida.
Läs mer och lyssna på reportaget.
Kultur-café i Brålanda
Svenska kyrkan i Brålanda ordnade kultur-café i församlingshemmet i måndags. Aktiviteten var ett resultat av ett möte om hur Brålanda kan arbeta mer aktivt med integration framöver.
Syftet var egentligen väldigt enkelt: nya och gamla Brålanda-bor träffades för att baka pepparkakor, julpyssla, fika och ha trevligt tillsammans.
Genom att göra saker tillsammans kan också personer från andra länder och kulturer lära sig mer om Sverige och våra traditioner.
Aktiviteten var mycket uppskattad och arrangörerna utlova fler kultur-caféer efter jul, det första blir den 12 januari kl 17-19, i Brålanda församlingshem, Dalhemsgatan 6. Kanske blir det till och med en regelbundet återkommande aktivitet.
Se inbjudan till träffen på Facebook-sidan för Svenska kyrkan i Brålanda.
Syftet var egentligen väldigt enkelt: nya och gamla Brålanda-bor träffades för att baka pepparkakor, julpyssla, fika och ha trevligt tillsammans.
Genom att göra saker tillsammans kan också personer från andra länder och kulturer lära sig mer om Sverige och våra traditioner.
Aktiviteten var mycket uppskattad och arrangörerna utlova fler kultur-caféer efter jul, det första blir den 12 januari kl 17-19, i Brålanda församlingshem, Dalhemsgatan 6. Kanske blir det till och med en regelbundet återkommande aktivitet.
Se inbjudan till träffen på Facebook-sidan för Svenska kyrkan i Brålanda.
Vad säger forskningen om integration på landsbygden?
Idag fick vi årets sista nyhetsbrev från Landsbygdsnätverket. Detta nummer har ungdoms-tema men det finns också bland annat en intressant artikel om vad forskningen säger om integration på landsbygden.
Läs nyhetsbrevet på Landsbygdsnätverkets webbsida.
Läs nyhetsbrevet på Landsbygdsnätverkets webbsida.
tisdag 16 december 2014
Landsbygdsnätverket fortsätter att satsa på integration
Den 10-11 november samlades Landsbygdsnätverkets styrgrupp i Hyssna kvarn i Marks kommun. Ett flertal förslag från våra olika medlemsorganisationer hade kommit in på vad Landsbygdsnätverket ska arbeta med under 2015.
Det skriver Landsbygdsnätverket på sin webbsida.
En av frågorna som styrgruppen pekar ut som prioriterade är en fortsatt satsningen för integration på landsbygden.
Läs mer om vad styrgruppen för Landsbygdsnätverket beslutade på Landbygdsnätverkets webbsida.
Det skriver Landsbygdsnätverket på sin webbsida.
En av frågorna som styrgruppen pekar ut som prioriterade är en fortsatt satsningen för integration på landsbygden.
Läs mer om vad styrgruppen för Landsbygdsnätverket beslutade på Landbygdsnätverkets webbsida.
fredag 5 december 2014
Gällivare och Jokkmokk först i Norrbotten med mobil Samhällsorientering för nyanlända
Som ett led i arbetet för att förbättra Samhällsorienteringen för nyanlända i Sverige introduceras mobil Samhällsorientering som ett komplement.
Gällivare och Jokkmokk är första Norrbotten..
torsdag 4 december 2014
Nu satsar också Borås på bandy för somalier
Bandy som smörjmedel för integration sprider sig i landet. Nu är det Borås som ser nya möjligheter!
Läs mer om bandy för somalier i Borås tidnings webbupplaga.
Läs mer om bandy för somalier i Borås tidnings webbupplaga.
måndag 24 november 2014
Barnen, byskolan och busslinjen
"Beslutsfattare, somaliska barn och en rektor som tror på integration är vad som krävs för en fortsatt levande landsbygd i trakten kring Falköping."
Det skriver Svenska Dagbladet om i sin webbupplaga idag.
Vi har tidigare skrivit om Falköpings innovativa landsbygds- och integrationsarbete här på bloggen och nu visar det sig alltså i konktreta resultat för landsbygdsbefolkningen utanför Falköping. Troligtvis kommer ännu fler att göra studieresor till landsbygden runt Falköping nu. Vi var där med Samverkansgruppen för Grön integration i Vänersborg och Trollhättan för nästan exakt ett år sedan. Besöket blev en inspiration för Hushållningssällskapet och Vänersborgs kommun att aktivt arbeta med nyanlända tillsammans - just av den anledningen att se sådana resultat som man nu ser i Falköping.
Läs artikeln "De somaliska barnen räddade Yllestad" i Svnska Dagbladets webbupplaga.
Det skriver Svenska Dagbladet om i sin webbupplaga idag.
Vi har tidigare skrivit om Falköpings innovativa landsbygds- och integrationsarbete här på bloggen och nu visar det sig alltså i konktreta resultat för landsbygdsbefolkningen utanför Falköping. Troligtvis kommer ännu fler att göra studieresor till landsbygden runt Falköping nu. Vi var där med Samverkansgruppen för Grön integration i Vänersborg och Trollhättan för nästan exakt ett år sedan. Besöket blev en inspiration för Hushållningssällskapet och Vänersborgs kommun att aktivt arbeta med nyanlända tillsammans - just av den anledningen att se sådana resultat som man nu ser i Falköping.
Läs artikeln "De somaliska barnen räddade Yllestad" i Svnska Dagbladets webbupplaga.
fredag 21 november 2014
Somalia bandy fortsätter att inspirera
Somalia bandy har vi skrivit om några gånger här på bloggen. Och Somalia bandy fortsätter att inspirerar - inte bara oss här som arbetar med Grön integration här i bandystaden Vänersborg.
fredag 14 november 2014
Sveriges Radio: Svensken som gav namn åt Bronx
Sveriges radio P1 har gjort ett intressant reportage om svensken som gett namn åt Bronx i New York.
Det är ett intressant reportage som väcker intressanta frågor och funderingar. Det jag först tänker på är att en invandrare från ett av Europas fattigaste länder ligger bakom ett så välkänt namn som Bronx. Dessutom köper han en bit mark som, på den tiden, torde vara ren landsbygd. Idag är hans mark en del av storstaden New York.
Ytterligare en reflektion är att det gamla namnet på orten, New Amsterdam, är mer eller mindre bortglömt. Däremot lever det svenska invandrarnamnet Brunk vidare.
Allra mest går dock mina tankar till vår tid och de som idag kommer till Sverige från länder som präglas av fattigdom och konflikt. Till skillnad från Amerika för 400 år sedan har vi ett organiserat flyktingmottagande som bygger på grundläggande mänskliga rättigheter. Men människor som flyr till vårt land får inte endast betraktas som flyktingar i behov av hjälp. De är också "våra Brunks". Många invandrare som kommit till Sverige genom åren har bidragit stort till näringsliv och utveckling. Inom Grön integration arbetar vi bland annat med att det ska bli enklare och mer naturligt för utrikesfödda med kunskaper, erfarenheter och intressen som kan utvecklas på landsbygden, till exempel inom odling, livsmedelsförädling, skog eller andra verksamheter inom gröna näringar. Precis som Jonas Brunk kan de som nu kommer till Sverige betyda så oerhört mycket för en bygds utveckling.
Läs om, och lyssnar på Studio Etts reportage på Sveriges Radio P1s webbsida.
Läs mer på webbplatsen för Jonas Bronck Center.
"Jonas Brunk, hette en ung man som för snart 400 år sedan lämnade Sävsjö i Småland och så småningom hamnade i det som idag är New York. Han köpte ett stort stycke land av indianerna och slog sig ner", det skriver SR P1 Studio Ett på sin webbsida.
Det är ett intressant reportage som väcker intressanta frågor och funderingar. Det jag först tänker på är att en invandrare från ett av Europas fattigaste länder ligger bakom ett så välkänt namn som Bronx. Dessutom köper han en bit mark som, på den tiden, torde vara ren landsbygd. Idag är hans mark en del av storstaden New York.
Ytterligare en reflektion är att det gamla namnet på orten, New Amsterdam, är mer eller mindre bortglömt. Däremot lever det svenska invandrarnamnet Brunk vidare.
Allra mest går dock mina tankar till vår tid och de som idag kommer till Sverige från länder som präglas av fattigdom och konflikt. Till skillnad från Amerika för 400 år sedan har vi ett organiserat flyktingmottagande som bygger på grundläggande mänskliga rättigheter. Men människor som flyr till vårt land får inte endast betraktas som flyktingar i behov av hjälp. De är också "våra Brunks". Många invandrare som kommit till Sverige genom åren har bidragit stort till näringsliv och utveckling. Inom Grön integration arbetar vi bland annat med att det ska bli enklare och mer naturligt för utrikesfödda med kunskaper, erfarenheter och intressen som kan utvecklas på landsbygden, till exempel inom odling, livsmedelsförädling, skog eller andra verksamheter inom gröna näringar. Precis som Jonas Brunk kan de som nu kommer till Sverige betyda så oerhört mycket för en bygds utveckling.
Läs om, och lyssnar på Studio Etts reportage på Sveriges Radio P1s webbsida.
Läs mer på webbplatsen för Jonas Bronck Center.
onsdag 12 november 2014
Inbjudan till träff om produktutveckling kring får, lamm och get
Fredagen den 21 november kl 14.00 - 17.00
Program
- Så används får- och lammkött i Iran, Farzaneh Nosratzadeh
- Högens Fårgård bjuder på provsmak och berättar om sin verksamhet och hur de jobbar med
produktutveckling
- Vilka trender och möjligheter ser man i restaurangbranschen? Kock och matinspiratör berättar mer
- Vad kan kommunens näringslivskontor hjälpa till med när det gäller utveckling av företag? Karolin Olsson, Vänersborgs kommun
- Fika och avslutande samtal kring hur produkter av får, lamm och get kan utvecklas och säljas
Kostnad
150 kr inkl. fika och provsmakning av lammprodukter. (Kostnaden är exkl. moms)
Plats
Hushållningssällskapet Väst, Edsvägen 1b, Vänersborg
Anmälan
Senast 18 november till stina.mansson@hushallningssallskapet.se eller på telefon 0521-72 55 43
Ange eventuell specialkost vid anmälan
Program
- Så används får- och lammkött i Iran, Farzaneh Nosratzadeh
- Högens Fårgård bjuder på provsmak och berättar om sin verksamhet och hur de jobbar med
produktutveckling
- Vilka trender och möjligheter ser man i restaurangbranschen? Kock och matinspiratör berättar mer
- Vad kan kommunens näringslivskontor hjälpa till med när det gäller utveckling av företag? Karolin Olsson, Vänersborgs kommun
- Fika och avslutande samtal kring hur produkter av får, lamm och get kan utvecklas och säljas
Kostnad
150 kr inkl. fika och provsmakning av lammprodukter. (Kostnaden är exkl. moms)
Plats
Hushållningssällskapet Väst, Edsvägen 1b, Vänersborg
Anmälan
Senast 18 november till stina.mansson@hushallningssallskapet.se eller på telefon 0521-72 55 43
Ange eventuell specialkost vid anmälan
måndag 10 november 2014
Jaktjournalen: Jakt ska locka invandrare till den svenska landsbygden
Jakten är en stor del av livet på den svenska landsbygden och Projektet Ny på landet vill att landsbygden ska fortsätta att leva och frodas, gärna med hjälp av flyktingar från andra länder, det skriver tidningen Jakjournalen i sin webbupplaga.
Läs hela artikeln i Jaktjournalen på webben.
Läs hela artikeln i Jaktjournalen på webben.
Debatt om integration på landsbygden
I Dagens samhälle svarar nu Tomas Gür på en debattartikel från Tankesmedjan Fores angående huruvida flyktingar bidrar till landsbygdsutveckling eller ej.
Grön integration är ett arbete för landsbygdsutveckling men också ett uttryck för landsbygdens vilja att vara en större del av flyktingmottagandet i Sverige.
Det är verkligen intressant och viktigt att det nu förs en debatt kring frågor som rör integration på landsbygden. Det visar att frågorna har fått den tyngd att de till och med debatteras i nationella medier. Varje debatt som för är utvecklande för den fråga som debatteras. Det gäller även frågan om integration på landsbygden.
Läs Tomas Gürs debattartikel i Dagens samhälle, som och länkar till debattartikeln på Fores.
Läs också Andreas Bergström m fl från Fores som svarar Gür.
Lyssna också på debattörerna i Sveriges Radios program Studio ett, från den 5 november 2014.
Grön integration är ett arbete för landsbygdsutveckling men också ett uttryck för landsbygdens vilja att vara en större del av flyktingmottagandet i Sverige.
Det är verkligen intressant och viktigt att det nu förs en debatt kring frågor som rör integration på landsbygden. Det visar att frågorna har fått den tyngd att de till och med debatteras i nationella medier. Varje debatt som för är utvecklande för den fråga som debatteras. Det gäller även frågan om integration på landsbygden.
Läs Tomas Gürs debattartikel i Dagens samhälle, som och länkar till debattartikeln på Fores.
Läs också Andreas Bergström m fl från Fores som svarar Gür.
Lyssna också på debattörerna i Sveriges Radios program Studio ett, från den 5 november 2014.
måndag 29 september 2014
Västerviks tidning: "Nyanlända ska lockas till landsbygden"
Idag berättar Västerviks tidning om ett nytt projekt som kommunen startar för att nyanlända ska få uppmuntran och hjälp att i stället bosätta sig på mindre orter i kommunen.
Läs mer i Västerviks tidnings webbupplaga.
Läs mer i Västerviks tidnings webbupplaga.
tisdag 23 september 2014
"Ungas flykt inte slutet för landsbygden"
Idag sänder Sveriges radio ett reporge med rubriken "Ungas flykt inte slutet för landsbygden". Rubriken är motsägelsefull eftersom "ungas flykt" har en ganska negativ innebörd. Samtidigt konstateras att det inte innebär "slutet för landsbygden", vilket givetvis är glädjade!
Reportaget handlar om foskning och slutsatser som Internationella handelshögskolan i Jönköping presenterar. Undersökningen visar att fyra av fem kommuner där unga i hög utsträckning flyttar från kommunen har en minskade befolkningstrend.
"Fokus bör då vara på vad inflyttarna kan tillföra, exempelvis alla tyskar och holländare som aktivt söker sig till svensk landsbygd", menar Erik Westholm som är professor i landsbygdsutveckling vid SLU.
Detta är en mycket intressant slutsats som i förlängningen kan locka fler att etablera sig på landsbygden. Hushållningssällskapets erfarenheter från Grön integration visar också att det inte bara är tyskar och holländare som har intresse för den svenska landsbygden. Kan vi erbjuda möjlighet till praktik, jobb, företagande och bostad finns det många som kommer till vårt land som flyktingar som också är intresserade av att ta del av landsbygdens möjligheter - och bidra till landsbygdsutveckling.
Lär mer och lyssna på reportaget på Sveriges radions webbsida.
Reportaget handlar om foskning och slutsatser som Internationella handelshögskolan i Jönköping presenterar. Undersökningen visar att fyra av fem kommuner där unga i hög utsträckning flyttar från kommunen har en minskade befolkningstrend.
"Fokus bör då vara på vad inflyttarna kan tillföra, exempelvis alla tyskar och holländare som aktivt söker sig till svensk landsbygd", menar Erik Westholm som är professor i landsbygdsutveckling vid SLU.
Detta är en mycket intressant slutsats som i förlängningen kan locka fler att etablera sig på landsbygden. Hushållningssällskapets erfarenheter från Grön integration visar också att det inte bara är tyskar och holländare som har intresse för den svenska landsbygden. Kan vi erbjuda möjlighet till praktik, jobb, företagande och bostad finns det många som kommer till vårt land som flyktingar som också är intresserade av att ta del av landsbygdens möjligheter - och bidra till landsbygdsutveckling.
Lär mer och lyssna på reportaget på Sveriges radions webbsida.
tisdag 9 september 2014
Många olika erfarenheter behövs på landsbygden
När vi pratar om Grön integration pratar vi inte bara om jobb i de gröna näringarna. Ofta får vi många höjda ögonbryn när vi berättar om alla de olika jobb som finns på landsbygden.Givetvis är jordbruk, skogsbruk och livsmedelsförädling viktiga näringar för landsbygden. Utöver dessa näringar finns också tillverkningsindustri, handel och tjänsteföretag. Jordbruksverket publicerade idag statistik för 2013 som visar att den vanligaste formen av kombinationsverksamhet på jordbruksföretag år var arbete på entreprenad, det vill säga att köra med jordbrukets maskiner åt andra företag.
Om vi där till lägger till sjukvården med äldreomsorg och vårdcentraler i landsbygd och mindre orter ser vi att det finns många olika typer av arbeten på landsbygden.
Integration på landsbygden handlar alltså inte bara om odling, jordbruk och skog. Landsbygden behöver, precis som staden, olika typer av kompetenser och erfarenheter. Ska landsbygden långsiktigt kunna konkurrera med staden, och därigenom stoppa den pågående urbaniseringen, måste landsbygden också få del av utrikesföddas kunskaper och erfarenheter.
Läs mer om jordbruksföretagares kombinationsverksamheter på Jordbruksverkets hemsida.
Om vi där till lägger till sjukvården med äldreomsorg och vårdcentraler i landsbygd och mindre orter ser vi att det finns många olika typer av arbeten på landsbygden.
Integration på landsbygden handlar alltså inte bara om odling, jordbruk och skog. Landsbygden behöver, precis som staden, olika typer av kompetenser och erfarenheter. Ska landsbygden långsiktigt kunna konkurrera med staden, och därigenom stoppa den pågående urbaniseringen, måste landsbygden också få del av utrikesföddas kunskaper och erfarenheter.
Läs mer om jordbruksföretagares kombinationsverksamheter på Jordbruksverkets hemsida.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)