Finansiering av innovationer och nyföretagande

Riskkapital är en nödvändig ingrediens för nyföretagandet. Precis som på arbetsmarknaden är det svårare för utrikesfödda än för personer med svenska namn och svensk bakgrund att hitta finansiering till innovationer och nyföretagande.

Vi har tidigare på bloggen skrivit om JAK, en medlemsbank som samarbetar för att kunna erbjuda medlemmarna lån till självkostnadspris.

Ett annat alternativ är MFI (Mikrofinansieringsinstitutet) som nu vill stödja invandrarkvinnors företagande genom mikrofinansiering . "Till skillnad från traditionella banker anser Mikrofinansinstitutet att ”everyone is bankable”. Att få lån ska inte bero på vilket kön, vilken ålder eller hudfärg du har. Det som är viktigt för oss är att affärsidéerna är bärkraftiga" säger Fatma Mohamud, MFI:s vice vd, i ett pressmeddelande.

Det är Plantagon International AB, ett företag som arbetar med "urban agriculture" och är världsledande inom vertikal odling, som inlett ett samarbete med MFI. Företaget anser att vertikala växthus minimerar behovet av energi, vatten och bekämpningsmedel.

Det är bra att allt fler nu satsar på urban odling också i Sverige. Urban odling har så många positiva effekter för samhällsutvecklingen:

- Hälsa och välbefinnande för de boende i staden
- Minskade transporter av livsmedel och därmed också minskad energiförbrukning och klimatpåverkan
- Ett sätt att få utrikesfödda - med erfarenheter från odling och som bor i staden - engagerade i vår livsmedelsförsörjning
- Minskad sårbarhet om transporter upphör att fungera

Läs mer om Platagon Internation AB i deras pressmeddelande om mikrofinansiering.

Mera småskaligt

I helgen var det flera nyheter om småskalig och lokalproducerad mat och dryck. SVT hade ett reportage om att antalet småbryggerier nu ökar kraftigt i Sverige. "På 80-talet fanns ett tiotal ölbryggerier i Sverige. Nu finns det nästan 60. Förra året startade hela elva stycken", rapporterar SVT.

Det är konsumenterna som driver utvecklingen. Förra året ökade försäljningen av öl från småbryggerier med 30 procent, det är en mycket hög siffra, påpekar systembolaget.

Det är inte bara inom bryggerinäringen vi ser den utveckling av det småskaliga. Inom all livsmedelshandel ser vi samma utveckling. Skånes livmedelsakademi ska lära kockar göra egen korv. "På tisdag, den 17 april, kommer kockar och mathantverkare till Södra Sandby för att lära sig att göra egen färskkorv på traditionsenligt skånskt vis", skriver skånes livmedelsakademi i en pressinbjudan.

Efterfrågan på småskaligt och lokalproducerat är bra för svensk landsbygd. Det är också bra för alla de personer som kommit till Sverige och som har efterenheter från småskalig livsmedelsproduktion med sig från de länder de kommer ifrån. I framtiden har vi betydligt större möjlighet att kunna äta lokalt producerad mat på recept från hela världen.

Läs och se SVTs reportage om de småskaliga bryggerierna.

Läs Skånes livmedelsakademis pressinbjudan om egen korvtillverkning.

Kommunikation - en nyckelfråga för integration på landsbygden

I arbetet med Grön integration har vi under åren upptäckt en del hinder som måste lösas för att integration på landsbygden ska fungera smidigare. Ett sådant hinder är kommunikationerna.

Många utrikesfödda som vill göra praktik eller arbeta inom de gröna näringarna har inte bil eller svenskt körkort. De allmänna kommunikationerna mellan städer-tätorter och landsbygd är bristfälliga. I den mån det går bussar går de ofta från landsbygden till tätorterna på morgon och tillbaka på eftermiddag-kväll. Detta hjälper föga de utrikesfödda som vill göra praktik eller arbeta på landsbygden. Det finns säkert olika sätt man kan lösa problemet på, enskilt, lokalt eller regionalt. Men lösningar krävs - landsbygden ska inte behöva stå utan utrikesföddas kompetens på grund av bristnade kommunikationer.

Sveriges radio Östergötland rapporterar att ett nytt samåkningssystem ska prövas. Genom ett bokningssystem på nätet ska boende på landsbygden kunna boka plats i varandras bilar. Det är ett alldeles utmärkt initiativ som säkert kan få efterföljare på många håll i landet. Kanske kan idéen också prövas i städer och tätorter. Det finns ju en arbetspendling också från staden till landsbygden. Ett sådant system skulle kunna hjälpa utrikesfödda till arbete och praktik.

Läs mer om samåkning på landsbygden i Östergötland på SR.se.

Uppdatering 120417
Kungliga skogs- och lantbruksakademin, KSLA, anordnar ett seminarium om kommunikationer på landsbygden den 8 maj. "Ska landsbygden ha modern kommunikation? "– och hur ska det då gå till? Länk till anmälan på webben finns här.

Efterfrågan på närproducerat växer stadigt

Sveriges radio Gävleborg rapporterar om att antalet småskaliga slakterier i Sverige ökar stadigt, som en konsekvens av att allt fler vill äta närproducerad mat.

I påsktiden kan det vara värt att påminna om att nästan 7 av 10 påskalamm är uppfödda utomlands. Det är betydligt mindre andel lamm som föds upp i Sverige, jämfört med t ex nöt och gris.

Samtidigt finns det människor i Sverige som har stor erfarenhet och kunskap om lamm, djurskötsel och sklakt. De är utrikesfödda och har aldrig fått chansen att praktisera sina kunskaper i Sverige. Om möjligheterna för utrikesfödda med kunskaper om t ex lamm, får och get skulle få bättre möjlighet att utöva sina yrkeskunskaper i Sverige skulle vi kunna minska den onödigt stora importen av lammkött till Sverige.

Läs mer om efterfrågan på närproducerat som ständigt växer på SR Gävleborgs webbsida.

Skolkock möter bonde

Idag skriver Foodmonitor.se om Skolmatens vänner och projektet Skolkock möter bonde. Projektet är en konsekvens av att intresset för närodlat och lokalproducerat ökat kraftigt - även i skolköken. Hittills har kontakten mellan skolkök och producenter varit försumbar, detta vill projektet Skolkock möter bonde ändra på!

Skolköken är tillsammans en stor aktör på den svenska livsmedelsmarknaden. Om skolköken ökar efterfrågan på lokalproducerat och närodlat ökar också behövet av nya lokala producenter. Här ser vi som arbetar med grön integration en stor möjlighet för utrikesfödda med kunskaper, erfarenheter och intresse för odling, djurhållning och småskalig livsmedelsförädling.

Läs mer om Skolkock möter bonde på Foodmonitor.se.

Svensk landsbygd ska inspireras av fransk landsbygd

Grön integration är en metod för att svensk landsbygd ska få del av de kunskaper, erfarenheter och intressen som utrikesfödda har med sig till Sverige.

På den gotländska landsbygden ska man nu ta hjälp av metoder för landsbygdsutveckling från den franska landsbygden. Leader har beviljat medel till en studieresa för gotlänningar som ska studera landsbygdsutveckling i Frankrike.

Läs mer om satsningen på helagotland.se.

Hushållningssällskapet firar 200

P4 Väst gjorde ett reportage med anledning av att Hushållningssällskapet Väst i år firar 200 år. VD Olle Markgren påpekar att "Hushållningssällskapet fortfarande är en vital organisation som idag arbetar med frågor som matsvinn och att få utlandsfödda att flytta ut på, och jobba på landsbygden."

Läs mer och lyssna på reportaget på SR P4 Väst.

Artikelserie: Att vara svensk

Svenska dagbladet kör just nu en artikelserie på temat "att vara svensk." En av artiklarna heter "Som svensk är man fri att resa". För bara några dagar sedan träffade jag en av deltagarna i Grön integration som just fått svenskt medborgarskap. Just detta, att han nu hade ett svenskt pass och var fri att resa, var en av de saker han framhöll och värderade högt med sitt nya svenska medborgarskap.

Länkarar till artiklarna om "att vara svensk" på Svenska dagbladets webbupplaga:
Gemenskapen inte självklar för alla
 ”Jag kämpar för att bli svensk” 
 Som svensk är man fri att resa

Mörtfors visar vägen

I helgen fick Mörtfors i Kalmar län motta pris för  Årets lokala utvecklingsgrupp 2011 i Kalmar län. Den här utmärkelsen är viktig inte bara för Mörtfors. Utmärkelsen visar att det händer saker på landsbygden runt om i Sverige - hela tiden. Det finns stora möjligheter till jobb och företagande på landsbygden, inte minst för utrikesfödda. Genom integration på landsbygden kan utvecklingen forsätta och förstärkas.

Läs mer om  Årets lokala utvecklingsgrupp 2011 i Kalmar län i Barometerns webbupplaga.

Dokumentation från Forum Västra Götaland

Nu är konferensen Forum västra Götaland - Det goda livet för alla?! avslutad. På Västra Götalandsregionen läggs dokumentation ut löpande. På måndag 2 april publiceras artiklar och bilder från årets Forum Västra Götaland. Förmiddagens föreläsningar filmades också, och filmerna planeras läggas upp under vecka 14 eller 15.

Vi som var med på seminarium 6, Vi vill så ett frö av grön integration, hade en mycket trevlig dag i Göteborg. Efter vårt seminarium var det många som kom fram till oss och ville veta mera eller diskutera framtida samarbete. Tack alla ni som var med på seminariet och gjorde det till ett inspirerande tillfälle att tala om Grön integration!

Vi hade också stort utbyte av andra programpunkter. Gå gära in på Västra Götalandsregionens hemsida och ta del av dokumentationen.

Bättre tillgänglighet för närodlat...

För att kunna mätta den ökade  efterfrågan på närodlat görs många olika försök runt om i landet. Ystads Allehanda skriver om ett projekt i sin webbupplaga.

I Trestadsområdet här i Väst anordnas den 4 april en Saluhall för lokala odlare och producenter. Hantverksmarknad blir det också. Ska det bli än mer intressant för nya odlare och producenter - till exempel utrikesfödda - att komma igång med odling eller småskalig livsmedelsförädling är det jätteviktigt med olika initiativ som gör produkterna mer tillgängliga för konsumenterna.

Läs mer om Närodlat ska bli närmare i Ystads Allehanda.

Läs mer om Saluhall i Båberg på Facebook.

Kalmar på gång!

För ett tag sedan fick vi som jobbar med Grön integration kontakt med ett projekt i Kalmar län som heter SFI Yrkesutveckling. De är, liksom vi, intresserade av att utveckla yrkessvenska inom de gröna näringarna.På länken nedan kan man läsa mer om SFI Yrkesutveckling.

Idag skriver också Västerviks tidning att Regionförbunder i Kalmar län antagit en ny utvecklingsstrategi för länet. Tidningen skriver att arbetskraftsinvandring och integration är en viktig del av strategin. De ska bli intesant att följa utvecklingen i Kalmar län framöver, både vad gäller SFI Yrkesutveckling och den nya utvecklingsstrategin - vilka båda pekar mot mer grön integration.

Läs mer om SFI Yrkesutveckling.

Läs mer om Kalmarregionens nya utvecklingsstrategi.

Ljus i norr...

På landsbygden diskuteras då och då frågan om gatubelysning i byarna. Det kan tyckas vara en liten fråga. Men i den sammantagna bilden av hur vi uppfattar landsbygden kan en lyktstolpe faktiskt spela en viss roll. Ska det bli mer attraktivt att flytta till landsbygden är gatubelysningen i byarna en fråga som måste belysas! Inte minst finns en koppling mellan belysning och känslan av trygghet. Trygghet är något som ofta kommer högt på listan när vi väljer boende. Därför är det glädjande att det nu finns en bred politisk uppgörelse i Skellefteå om att nedsläckningen av kommenens byar var ett misstag. Det rapporterar P4 Västerbotten.

Allt som görs för att öka attraktionskraften för att bo på landsbygden är bra. Det kan också göra att fler utrikesfödda kan tänka sig att bosätta sig, jobba eller driva företag på landet.

Forskning & framsteg: Single cow cheese

"Ekologisk. Närproducerad. Småskalig. Säsongsanpassad. Kött eller inte. Vilken mat ska vi välja för att rädda planeten? " Det frågar sig tidskriften Forskning & framsteg i denna artikel.

För oss som arbetetar med grön integration handlar det inte bara om att rädda planeten. Det handlar också om att de behov som finns på den svenska landsbygden måste matchas med de kunskaper, erfarenheter och intressen som utrikesfödda har med sig till Sverige. Genom grön integration kan vi utveckla såväl ekologiskt, närproducerat, småskaligt och säsongsanpassat och därmed också bidra till hållbar utveckling.

Fler satsar på närodlat och ekologiskt

Varberg är nästa kommun som nu deklarerar att man ska satsa på närodlat och ekologiskt i skolor och äldreboenden. Det rapporterar Hallandsekot idag.

Igår rapporterade ST.nu att man på Kunskapsakademin satsar man på att laga sin egen mat från grunden. Kocken Kent Johansson konstaterar: "– Jag försöker köpa så mycket svenskt som möjligt. Närodlat är svårare, men jag försöker köpa det när grossisten har."

Återigen en bekräftelse på att det där med närodlat och lokalproducerat är en bristvara. Det handlar nu om att lokala odlare och producenter behöver kunna leverera det som efterfrågas. För att det ska bli möjligt behövs nog både nya producenter och nya idéer som kan skapa en långsiktigt hög efterfrågan på närodlat och lokalproducerat. Det gäller inte minst frågor som rör logistik, marknadsföring och produktkännedom.

För att dessa frågor ska kunna lösas behövs en större mångfald och ökad diversifiering inom landsbygdens näringsliv. Här kan också utrikesfödda bli en avgörande faktor för utvecklingen i framtiden. Landsbygden måste få del av utrikesföddas kunskaper, erfarenheter och engagemang.

Företagsutveckling med bygden i fokus

"Ung med lönsamhetsfokus och mån om sin bygd. Det avgjorde vem som vann årets rikstäckande tävling Ung Växtkraft. Markus Larsson, 26 år gammal och ägare till Lysviks Jord- och Skogsentreprenad, har lyckats kombinera en ”mogen” näring med nytänkande och flexibelt företagande." Det skriver Länsförsäkringar om årets pristagare i Ung växtkraft.

Priset och motiveringen visar viken av nya idéer för landsbygdsutveckling. Ungdomar och kvinnor bidrar idag i hög grad till nya idéer och utveckling på landsbygden idag. Fortfaranade får landsbygden dock inte del av utrikesföddas idéer, entreprenörskap och kompetens i samma utsträckning som i staden. Målet måste vara att det är lika vanligt att en utrikesfödda driver företag eller arbetar på landsbygden som det är i staden. I våra förorter, eller mijonprogramsområden, finns många potentiella framtida pristagare inom kategorin Ung växtkraft!

Läs mer om Ung växtkraft och hela pressmeddelandet från Länsförsäkringar.

Mentorskap och integration

I måndags träffades representanter för Rotary och Hushållningssällskapet för att diskutera ett samarbete när det gäller mentorskap och praktikplatser för utrikesfödda. Med på mötet var Maritha Ackermann och Ulla Ekström från Rotary samt Christina Milén Jacobsson och Per Hasselberg från Hushållningssällskapet.

Rotary arbetar sedan en tid tillbaka med ett projekt som heter ”Yrkesmentorer” och vars uppgift är att skapa förutsättningar för invandrare med kvalificerad yrkesutbildning att komma ut på arbetsmarknaden för att så småningom få ett jobb.

Målet med projekt Yrkesmentorer är att inom 8 månaders mentorskontakt uppnå ett individuellt integrerat resultat i form av:

-        att vara ett stöd för att skapa förståelse avseende den ”svenska koden”

-        att genom mötet skapa möjlighet till arbetsplatsbesök

-        att finna former för praktikinsatser

-        att medverka till kunskap och kontakt med utbildningsväsendet

-        att bidra till ett utökat socialt nätverk

Genom att samarbeta när det gäller mentorer/adepter och praktikplatser/praktikanter kan Hushållningssällskapet och Rotary dra nytta av varandras nätverk och erfarenheter.

Vi som arbetar med Grön integration ser mycket fram emot att jobba vidare med integration på landsbygden tillsammans med Rotary och projektet Yrkesmentorer.

Import och närproducerat

Ibland möter vi människor som har svårt att förstå hur utrikesfödda ska kunna få jobb på landsbygden om man inte kan få det i staden. "Landsbygd är ju avflyttningsbygd", kan man få höra.

Idag finns två olika nyheter ute som förklarar problemet och samtidigt visar på landsbygdens möjligheter.

Sveriges radio Ekot rapporterar att svenskarna äter mer importerat kött än någonsin tidigare - trots att vi talar om klimatsmart och närproducerat mer än någonsin tidigare. Priset ävgör vad som hamnar i kundvagnen, förklarar jordbruksverket.

Samtidigt som vi köper mer importerat kött efterfrågar vi också mer närproducerat. Finska Hufvudstadsbladet publicerar idag en en artikel om svårigheterna att öka andelen närproducerad mat i Finland. Problemen är ungefär desamma i Sverige. "Småskaligt och lokalproducerat är inte ett problem utan en kulturell rikedom, säger köpmannen Eero­pekka Rislakki på Eat & Joy Maatilatori. I artikeln nämns bristnade samarbete, logistikproblem och diskussion kring begreppen (närmat, lokalproducerat, närodlat etc) som problem eller utmaningar för den småskaliga lokala livsmedelsprouktionen.

Kan problemen som diskuteras ovan lösas finns det oanade möjligheter för jobb och företagande, produktutveckling och tillväxt på landsbygden. Kan vi dessutom dra nytta av de kunskaper, erfarenheter och intressen som utrikesfödda har med sig till Sverige ser framtiden ljus ut för svensk landsbygd. Nu gäller det att identifiera problem och få bort flaskhalsar som gör att produktionen av lokalproducerat, närodlat, småskaligt och ekologiskt inte motsvarar den efterfrågan som finns på marknaden.

Jägareförbundet: Spännande diskussioner om förändrad natursyn

"Synen på naturen – igår, idag och imorgon. Det var diskussionsämnet när Jägareförbundet på torsdagen arrangerade seminariet Se men inte röra – svensk natursyn i förändring", skriver jagareforbundet.se.

En slutsats från seminariet var att en av de viktigaste framtidsutmaningarna är att "locka ut folk i skogen" och att minska klyftan mellan stad och land.

Här vill vi från Grön integration påminna om att den viktiga gruppen utrikesfödda också måste finnas med i framtiden. Hos utrikesfödda finns kunskap, erfarenheter och engagemang som måste tillvaras på landsbygden. Att tillvarata utrikesföddas kompetenser är kanske det allra bästa sättet att minska klyftan mellan staden och landsbygden.

Läs mer om natursyn i förändring på jagareforbundet.se.

Finland: Invandrare gör viktigt jobb

Ännu en forskningsrapport visar att utrikesfödda är ett viktigt inslag i samhällsekonomin. Det är i Finland som ny forskning visar att utrikesfödda bidrar positivt till bruttonationalprodukten. Forskningen har gjorts av THL (Institutet för hälsa och välfärd.

Det är viktigt att landsbygden också får del av utrikesfödda kunskaper, erfarenheter och engagemang.

NUTEK, närings-och teknikutvecklingsverket, visar att invandrarföretagen är en mycket viktig del av den svenska ekonomin. Antalet invandrarföretag ökar och antalet anställda i företagen har ökat under hela 90-talet. Utan de nya invandrarföretagen skulle antalet företag i Sverige minskat sedan 2004. Det är också i de mindre företagen som den nya jobben tillkommit. Därmed kan man dra slutsatsen att fler utrikesfödda på landsbygden skulle betyda fler  företag och nya jobb - vilket är nödvändigt för landsbygdsutvecklingen i Sverige.
Läs artikeln Invandrarna gör viktigt jobb på vasabladet.fi