Exempel på hur bra integrationen kan fungerar i en landsbygdskommun

Göteborgs-Posten skrev för ett par veckor sedan om Muhammed Salad. Han är somalier och engagerad i somaliernas situation i Sverige. Själ bodde han sina första år i Sverige i Sunne, Värmland. "Där fick jag en bra start. Jag började i ishockeylaget och lärde känna svenskar. På det sättet fick jag också språket", säger Muhammed.

Muhammed Salad, och det han säger i citatet ovan, är ett bra exempel på att mindre orter och landsbygdskommuner kan ge utrikesfödda en bra start i sitt nya hemland.

Läs hela artikeln om Muhammed salad i Göteborgs-Postens webbupplaga.

Åländsk integration

Det är alltid intressant att ta del av hur integration fungerar i andra länder. Åland är ju ett särskilt intressant exempel eftersom det finns tydliga kopplingar till Sverige samtidigt som det är en del av ett annat land, Finland.

Läs ett reportage om integration i tidningen Nya Ålands webbupplaga.

1000 gröna idéer

"Alldeles för få idéer blir verklighet. Det vill LRF ändra på och ger två innovatörer chansen att vinna 200 000 kronor och affärsrådgivning i en idé- och innovationstävling för smarta affärsidéer och en grön framtid."

Det skriver Landsbygdsnätverket på sin hemsida. Extra kul tycker vi, som arbetar med Grön integration, att det vore med utrikesfödda innovatörer i tävlingen. Kanske känner du som läser detta någon innovatör från ett annat land som bor och verkar i Sverige? Tipsa i så fall om denna tävling!

Läs mer om 1000 gröna idéer på Landsbygdsnätverkets hemsida.

Odlarna i Fasseröd fick besök

Idag var tidningen Bohusläningen på besök vid odlingarna i Fasseröd. Odlingarna ingår i pilotprojektet Grön integration Dalaberg/Hovhult som finansieras av Leader Terra et Mare. Hushållningssällskapet Väst driver projektet i samverkan med Uddevalla kommun och Lane-Uddevalla Hushållningsgille.

Ordföranden i Uddevalla kommuns Närings- och arbetsmarknadsutskott, Essam El-Naggar, var med, liksom vice ordförande Ingermar Samuelsson. Från näringslivsenheten deltog Sophie Carling.

Lisbeth Svernling, som arbetar vid Mötesplats Dalaberg, berättade om verksamheten på odlingen och Agneta Källberg från tidningen Bohusläningen intervjuade de nyblivna odlarna som bor i Dalaberg och Hovhult.

Läs mer om Grön integration Dalaberg/Hovhult.

Tidningen Bohusläningens fotograf, Lena Garnold, i ivrigt samspråk
med nyblivna grönsaksodlare, Nadieha och Alia Hassan.
Foto: S Carling

Uppdatering 120713:

På Uddevalla kommuns hemsida finns också ett reportage med fler bilder från besöket!

Läs tidningen Bohusläningenens reportage Odling förenar på Hovhult på bohuslaningen.se.

Samtal om landsbygden

Idag informerade Hushållningssällskapet Väst om Grön integration och landsbygdens möjligheter för deltagare i ett projekt i Trollhättan, Vägen till arbete. Utbildningsföretaget Educus höll i aktiviteten. Från Hushållningssällskapet Väst var Per Hasselberg där, tillsamman med agronomen Ali Abdulaziz från Somalia som gör praktik hos Hushållningssällskapet Väst.

Vi pratade om den svenska landsbygden förr och nu och om landsbygden i deltagarnas hemländer - till exempel skillnader och likheter med Sverige. Vi pratade om vad som händer på den svenska landsbygden idag, vilka olika näringar som det investeras i och vilka kompetenser som behövs.

Av alla deltagarna som var med var det bara ett par stycken som själva hade varit ute på den svenska landsbygden. Detta visar att det är viktigt att alla som arbetar med landsbygdsutveckling också vänder sig till utrikesfödda. Om inte utrikesfödda får se landsbygden kan de inte heller välja om de vill bo eller arbeta på landsbygen eller i staden. Om utrikesfödda inte får möjlighet att välja landsbygden är risken stor att landsbygden går miste om viktig kompetens och nya affärsidéer.

Foto: Eductus

Mat-app...

Fortfarande är det svårt för gårdsbutiker, lokala odlare och småskaliga livsmedelsproducenter att hitta ut till alla potentiella kunder. Nu kommer appen Mathantverk till iphone och androidtelefoner. Denna app gör det lättare för alla som gillar småskaligt producerade livsmedel eller "härodlade" grönsaker att hitta rätt. Appar är teknik i tiden och småskaliga, ekologiska och närodlade livsmedel är mat i tiden. Kanske är detta sommarens viktigaste app för semesterfirare i Sverige?

Appen mathantverk är ett exempel på hur det närodlade och det småskaliga kan göras mer tillgängligt för konsumenterna. Detta ökar möjligheterna att driva mindre företag inom de gröna näringarna. Kan vi också tillvarata utrikesföddas kunskaper inom dessa näringar kan vi få ett ännu rikare utbud av varor och tjänster på landsbygden, vilket skulle gynna såväl staden som landsbygden.

Läs mer om appen Mathantverk hos Eldrimner - nationellt resurscetrum för mathantverk.

För fler landsbygdsinvandrare

Sajten Vista Härold skriver om ett intressant samarbete, Ny på landet, som ska leda till fler och bättre kontakter mellan landsbygdsbefolkningen och utrikesfödda i tätorten.

 – Det är ett tvåårigt projekt som syftar till att öka kunskapen och visa utrikesfödda möjliga vägar att arbeta, bo och leva på landsbygden, säger projektledaren Rasudin Becirbegovic till Vista Härold.

Det är tre Leaderområden som samverkar: Leader Sommenbygd, Leader Gränslandet samt Leader Folkungaland. Projektet söker nu föreningar och personer som är intresserade att medverka i detta intressanta initiativ! Kolla upp om du bor i något av ovan nämnda Leaderområden.

Läs mer om Ny på landet i Vista Härolds nätupplaga.

Årets integrationssatsning?

Foto: Landsbygdsnätverket

Landsbygdsnätverket har presenterat de slutnominerade att vinna årets Ullbagge i kategorin bästa integrationssatsning på landsbygden. Följande är slutnominerade i år:

Jordbruksverket, Mångkulturell företagsutveckling

Jordbruksverkets motivering:
"Integration och entreprenörskap ger goda förutsättningar för invandrare att bli verksamma inom de gröna näringarna samtidigt som ökad mångfald kan ge nya affärsmöjligheter. Projektet verkar för mångkulturell företagsutveckling nytta för alla!"


Länsstyrelsen Norrbottens län, Grön plattform – Landsbygdsintroduktion

Länsstyrelsens motivering:
"Projektet har som målsättning att skapa sysselsättning via en plattform som ska matcha arbetslösa utlandsföddas kunskap och intresse, med landsbygdsföretagens behov av arbetskraft och kompetens. Genom att varva praktik med kompetensutveckling, nätverksbyggande och mentorskap ska fler personer med utländsk bakgrund få kontakt med och i slutänden arbete hos landsbygdsföretagare i behov av ny kompetens. Projektets ledord har varit glädje och inspiration och syftet att väcka intresse för landsbygden och dess näringar."

Länsstyrelsen Uppsala län, Innovation landsbygd

Länsstyrelsens motivering:
"Innovation landsbygd" har på kort tid skapat en tydlig och lyckad modell som beskriver hur utländsk kompetens kan sammanföras med verksamheter på landsbygden. Nya influenser och kunskap har överförts från nysvenskar med agrar bakgrund till svensk livsmedelsproduktion. Därigenom skapas nya arbetstillfällen och nya produkter på
marknaden."

Läs mer om nomineringarna till Ull-baggepriserna 2012 och Landsbygdsgalan 2012 på Landsbygdsnätverkets hemsida.

Almedalen 2012

Denna vecka är det bara Almedalen i tidningar, radio, TV och sociala medier. helagotland.se förutspår att Gunnar Bendelin nu blir rikskändis. Det är Gunnar som ligger bakom det gotländska landsbygdsupproret. För läsare av denna blogg är Gunnar redan rikskändis. Gunnar står upp för såväl landsbygdsutveckling som för att tillvara ta utrikesföddas erfarenheter, kunskaper och intressen på den gotländska landsbygden, vilket vi skrivit om tidigare.

Vi får väl hoppas att helagotland.se får rätt - att Gunnar blir rikskändis och att det är landsbygdsutveckling och integration som kommer högt på dagordningen i mediarapporteringen från Almedalen  i år.

Imorgon tisdag (den 3 juli) bjuds det på ett tillfälle att lyfta landsbygdsfrågorna. Då är det lunchseminarium i Almedalen på temat "Storstad vs. landsbygd: Den enes bröd den andres död?"

Läs ledaren om Gunnar Bendelin på helagotland.se

Läs mer om seminariet "Storstad vs. landsbygd: Den enes bröd den andres död?"

Statsvetare studerar stadsodlingar

Svenska Dagbladet skriver om statsvetaren Björn Forsberg som tittat närmare på fenomenet urbana odlingar i olika delar av världen.

Stadsodling kommer att bli en nödvändighet i framtiden, menar Björn Forsberg. Hushållningssällskapet Väst delar Björn uppfattning. Vi är också övertygade om att vi måste tillvara ta utirkesföddas kunskaper, erfarenheter och intressen när det gäller odling i städerna. Förutom att odling i staden är bra i sig är det också en väg vidare till odling i större skala på landsbygden. Landsbygden behöver utrikesföddas kunskaper, erfarenheter och intressen - hela vägen från jord till bord.

Läs mer om Björn Forsberg och fenomenet urbana odlingar i Svenska dagbladets webbupplaga.


Fler artiklar i Svenska dagbladet på temat Urban odling

Busodlar på ytor ingen bryr sig om

Odling lockar till nya möten

Framtidens växthus byggs på höjden

”Bin är nödvändiga för vår överlevnad”

Gröna-vågare stannar i stan

Edeforsbygden internationaliseras

Norrbottenskuriren skiver idag om mångkulturella Edeforsbygden. Utrikesfödda som arbetar i skogen och en spanjor som vill göra skinka: "-  Han ville producera och paketera serranoskinka och någon form av norrbottniska tapas, förklarar Kaare Enbom".

Läs mer om hur Edeforsbygden i Norrbotten internationaliseras i Norrbottenskurirens webbupplaga.

Med blick för det främmande...

Med blick för det främmande är rubriken på en artikel i Land Lantbruk nr 25 (15 juni 2012). Artikeln handlar om Ulva park - ett projekt som ska prova att odla olika typer av grödor som ännu inte odlas kommersiellt i Sverige. Tanken är också att 8-10 deltagare ska få en introduktion till svenskt lantbruk.

LRF Mälardalen bedriver projektet i samverkan med Uppsala kommun.

Läs mer om Ulva park på LRF Mälardalens hemsida.

Det finns plats för fler nyodlare

Arbetsmarknadsenheten i Vänersborg har tillsammans med Hushållningssällskapet Väst tagit initiativ till odlingar i centrala Vänersborg.

Det finns fortfarande några pallkragar kvar att hyra för nya nyodlare. Kontakta Ulla-Britt Pettersson på Arbetsmarknadsenheten i Vänersborg, Tel. 0521-72 10 25, E-post ulla-britt.pettersson@vanersborg.se

 Eller ta en titt på Nyodlarnas Facebooksida för mer information:

Kamelkonferens på Orust

I dagarna pågår en kamelkonferens på Orust. Kamelägare, veterinärer och andra intresserade träffas för att diskutera kamelhälsa och sprida kunskap om det relativt okända djuret i Sverige.

Kerstin de Verdier, veterinär på Statens veterinärmedicinska anstalt och aktiv i något som kallas för Kamelhälsan, är initiativtagare till konferensen tillsammans med kamelägare Göran Andersson på Myckleby Nedergård på Orust.

Denna konferens är intressant ur många olika perspektiv. Kamelen är ett djur som kan fylla en funktion i Sverige. Dessutom finns många utrikesfödda i Sverige med kunskap och erfarenhet av kameler.

Förhoppningsvis kan konferensen på Orust bidra till ökad kunskap om kameler i Sverige och att vi kan tillvarata utrikesföddas kunskaper om det i Sverige - än så länge - ovanliga djuret.

Läs mer om kamelkonferensen på Orust i Bohusläningens webbupplaga.

Glesbygdssatsning från Tillväxtverket

Tillväxtverket har utsett 13 kommuner som ambassadörskommuner i arbetet för att sprida goda glesbygdssatsningar till hela landet. I Väst är det Munkedal som fått rollen som ambassadörskommun.

Idag samlas kommunerna till en startkonferens. Vi hoppas naturligtvis att även frågan om Grön integration - integration på landsbygden - är en fråga som lyfts i det viktiga arbetet för landsbygdsutveckling. De kunskaper, erfarenheter och intressen som utrikesfödda har med sig till Sverige kan vara en viktig faktor för landsbygdsutvecklingen i många kommuner.

Läs mer om glesbygdssatsningen i Tillväxtverkets pressmeddelande.

Högsäsong för närodlat och lokalproducerat

Dagens handel har tagit tempen på sommarhandeln. I undersökningen lyfter handlarna bland annt fram den ökade efterfrågan på ekologiskt och närodlat/närproducerat under sommarmånaderna: "Många handlare uppger att efterfrågan på ekologiskt och närproducerat ökar under sommarmånaderna. En majoritet av handlarna tror att försäljningen av ekologiska varor kommer att öka jämfört med förra sommaren. Nästan hälften tror även på en ökning av närproducerade varor", skriver Dagens handel.

Om Åboland i Finland är en trendsättare när det gäller vad vi äter så ser framtiden än ljusare ut för lokalproducerat och närodlat: "- Det finns en stor efterfrågan. Närproducerat är en verklig trend just nu. Tomater, gurka, vattenmeloner, bär, bröd, mjöl, kött, fisk….allt går åt, intygar både Kim Tamminen som har hand om den lokala S-affären i Kimito och Tobias Eriksson som är köpman vid ortens K-affär."

Hushållningssällskapet arbetar bland annat med Marknad söker odlare som bland annat syftar till att få fler personer att börja arbeta med affärsmässig odling. Vi har till exempel haft möten på Kraftcentrum i Trollhättan (en mötesplats för arbetslösa där man kan få hjälp av olika slag)  för att informera nya odlare (till exempel utrikesfödda) eller redan etablerade odlare om de möjligheter som finns att utveckla affärsmässig odling i Sverige.

Läs mer om Dagens handels undersökning om sommarhandeln på dagenshandel.se.

Läs mer om närproducerat som har strykande åtgång i Finland på yle.se.

Läs mer om Marknad söker odlare på Hushållningssällskapets hemsida.

Grillfest för integration

Integration kan åstadkommas på många olika sätt. I Åstorp, Skåne, anordnade man en grillfest för att människor från olika länder ska lära känna varandra och för att utrikesfödda ska känna sig välkomna i Sverige.

Läs mer om grillfesten i Helsingborgs dagblads webbupplaga.

Tankar från en volontär...

Barbara Troll, från Polen tog chansen att åka iväg som volontär till Sverige. Man jobbar ideellt, dvs. får ingen lön för arbetet. Dock får man resan, boende och maten betald. Man får lite fickpengar och är försäkrad under hela vistelse. Vad gäller själva volontärsarbetet så finns det väldigt varierande projekt inom olika områden, det enda man behöver göra är att bestämma vad man vill arbeta med.

Barbara Troll har arbetat med ungdomsprojektet www.avtryck.nu som Leader Dalsland Årjäng ansvarar för (där du kan läsa mera om projektet och om Barbara) och har under några dagar praktiserat på Hushållningssällskapet Väst. Hon berättar följande om sina upplevelser och reflektioner:

Som en utlänning i Sverige får man ofta frågor om vad som skiljer Sverige och ens hemland, var skillnaderna och var likheterna ligger. De frågorna är mer förvirrande och svarare att besvara än de flesta tror. En orsak till detta kan vara att ibland brukar man ta saker för givna och inte reflektera kring dem. Inte sällan först genom kontakt med en annan kultur och ett annat land blir man mer nyfiken på sin egen bakgrund och börjar se sin egen kultur från ett annat perspektiv. Kanske också av denna orsak är sådana frågor så skapande för båda partners i konversationen.

För mig som själv än så länge kan räknas in i gruppen ”ungdomar” och som själv jobbar med ungdomar är det mest intressant hur just deras möjligheter ser ut i olika länder. Jag skulle säga att Sverige är ett fenomen i Europa vad gäller antalet organisationer som drivs av och för unga. Särskilt intressant är att i nästan varje kommun finns det ett ungdomsprojekt som ger unga möjlighet att söka ekonomiskt stöd och förverkliga idéer i form av delprojekt. Något likadant har jag aldrig stött på i Polen. Vidare en sak som jag inte känner igen från mitt hemland är fritidsgårdarna och olika aktiviteter som erbjöds där för unga.

Efter min praktik på Hushållningssällskapet där jag fick lära mig om bl.a. ekologisk odling och grön integration kan jag också se tydliga skillnader mellan Polen och Sverige vad gäller just miljötänkandet. Trots att miljötänkande har under de senaste åren blivit betydligt mer populärt och ’’hett’’ återstår det fortfarande mycket att göra i Polen. Enligt mig ligger de största skillnaderna i att miljötänkande uppfattas i mitt hemland som något ’’särskilt’’ vad i sin tur förorsakar att det också betraktas som svårt och krångligt, medan i Sverige har det blivit en naturlig del av vardagslivet. Vi måste inse att det inte krävs så mycket för att leva mer miljövänligt, att det egentligen gör skillnad om man bara släcker onödigt ljus eller återanvänder mindre använt papper. För detta ändamål behövs det större upplysning och därför är det verkligen synd att det inte finns någon liknande organisation som Hushållningssällskapet i Polen avslutar Barbara Troll, Volontär hos Leader Dalsland Årjäng och som åker tillbaka till Polen i juni.

                                                          /Barbara Troll

Bioenegi skapar utveckling på landsbygden

Sveriges radio Vetenskapsradion uppmärksammar idag bioenrgi utifrån en rapport från IEA (International Energi Agency). IEA konstaterar att produktionen av bioenergi 2050 skulle kunna stå  för en fjärdedel av all enegikonsumtion i världen.

Bioenegi har flera fördelar. Förutom att det är mijövänlig enegi kan bioenegi också bidra till landsbygdsutveckling i stora delar av världen. Detta gäller givetvis också i Sverige. En växande bioenegiproduktion på den svenska landsbygden skapar nya jobb. Energiproduktionen och nya arbetstillfällen bidrar också till ett ökat behov inom andra näringar på landsbygden, såväl inom produktion som tjänster.

Landsbygden klarar inte idag att matcha det ökade behövet av arbetstillfällen och företag. Det krävs att nya människor tar steget att etablera sig på landsbygden. Utrikesfödda har kunskaper, erfarenheter och intressen som måste tillvaratas i framtidens landsbygdsutveckling.

Läs mer om IEA och rapporten om bioenegiproduktion på Sveriges radios hemsida.

Problem som beslyser vikten av samverkan mellan stad och landsbygd

SR P4 Kronorberg beskriver idag problemen att få tandläkare att arbeta på landsbygden. Det är bra att problemen lyfts. Allt för ensidig rapportering om problem som rör landsbygden riskerar dock att leda till negativa cirklar där de problem man beskriver riskerar att få fler att vända sig bort från landsbygden. Det också väldigt mycket positivt som händer på landsbygden runt om i hela vårt land.

Det är det positiva som i första hand måste lyftas fram för att vi ska få människor att vilja etablera sig på landsbygden. Landsbygdsutveckling är en fråga för både stad och landsbygd. Staden behöver den produktion av bland annat livsmedel och enegi som sker på landsbygden. För landsbygden är staden en viktig marknad som kan bidra till fler företag, fler jobb och produkt- och tjänsteutveckling.

Om stad och landsbygd samverkar kan nya arbetstillfällen skapas för personer vars kompetens idag inte tas tillvara. Det gäller till exempel utrikesfödda som har med sig viktiga kunskaper inom djurhållning, odling, småskalig livsmedelsförädling och hantverk.

Landsbygden behöver också kompetens inom vård- och omsorgsyrkena, vilket belyses i SR P4s reportage här.