Var tredje person drömmer om att bo på landet

Svensk fastighetsförmedling visar att var tredje person i Dalarna drömmer om att bo på landet, rapporterar Dalanytt.
Frågan hur dessa drömmar kan förverkligas? Vad behöver göras för att människor ska ta steget?

Läs mer om drömmar att bo på landet på Dalanytt, SR.se.

Utrikesfödda bidrar till ny kraft för småföretagare på landsbygden

Jordbruksaktuellt uppmärksammar idag instegs- och nystartsjobb som ett sätt att utveckla landsbygdsföretagandet. I två artiklar beskriver Jordbruksaktuellt dels vad instegs- och nystartsjobb är, dels ett exempel på hur ett företag fått ny kraft genom att en utrikesfödd fått ett nystartsjobb på gården.

Läs Jordbruksaktuellt om instegs- och nystartsjobb som möjlighet för småföretagare.
Läs Jordbruksaktuellt om ny kraft till gården.

Landsbygd och lantbruk allt populärare i världen

Det tyska analysinstitutet TNS Emnid har gjort en undersökning om populära jobb i Tyskland, rapporterar ALT.se.
Undersökningen visar att lantbrukare är det tredje viktigaste arbetet, efter läkare och lärare.

Också i ekonomiska krisens Grekland ser allt fler människor de gröna näringarna som framtidsnäringar. SvD.se skriver en artikel om det ökade intresset för lantbruk i Grekland.

Med tanke på den generationsväxling som det svenska näringslivet på landsbygden står inför behövs en ökad popularitet för lantbruk och landsbygdsyrken om inte landsbygdsutvecklingen ska tappa fart. För att kunna mätta den efterfrågan på ekologiskt, närodlat och lokalproducerat som finns på marknaden måste vi få fler landsbygdsföretag inom odling, djurhållning och småskalig livsmedelsförädling. Därtill krävs också företag och personal inom den växande energisektorn på landsbygden. Detta leder i sin tur till fler jobb inom privat och offentlig service.

Denna utveckling kräver att landsbygden får del av utrikesföddas kunskaper, erfarenheter och intressen. På samma sätt som utrikesfödda genom århundraden bidragit till nya företag och nya jobb i svenska städer måste nu landsbygden få del utrikesföddas kompetens och engagemang.

I USA skulle det krävas 50 miljoner nya småskaliga ekologiska odlare för att göra landet oberoende av "factory food", enligt sajten Growfood.org. Utifrån det perspektivet är det ökande intresset för lantbruksyrket i Tyskland och Grekland välkommet.

Trosa bäst på integration

Tidningen Fokus rankar också i år Sveriges kommuners integrationsarbete. Under det gågna året är det Trosa kommun som anses ha lyckats bäst.

Tidningens skriver att kommunen har ett tydligt segerrecept - och det heter företagande.

Läs mer om integrationsarbetet i Trosa kommun i tidningen Fokus.

Macken prisas

Smålandsposten uppmärksammar i sin nätupplaga Mackens Ekonomiska Förening och dess initiativtagare Bertil Närenbäck. Tillsammans med Shler Lotfollahi från Röda korset vinner han i år Växsjö kommuns mångfaldspris för sitt integrationsarbete. "Bertil Närenbäck har genom sitt arbete vid Mackens Ekonomiska Förening hjälpt företagare från arbetslöshet till att försörja sig av egen kraft", lyder motiveringen.

Läs mer om Mackens Ekonomiska förening här.

Efterlyses: Planering för landsbygdsutveckling

Nästan hälften av Sveriges kommuner saknar en strategi för landsbygdsutveckling. Men det finns exempel på kommuner som tänkt annorlunda och därmed nått goda resultat, det skriver Jordbruksaktuellt.

För att få mer fokus på frågan om strategi för landsbygdsutveckling har Landsbygdsnätverket tagit fram goda exempel. Läs mer om goda exempel för strategisk landsbygdsutveckling här.

Integration på landsbygden är givetvis en viktig del i den strategiska landsbygdsutvecklingen som alla kommuner bör arbeta med.

Travsporten gör en insats för grön integration

Svenska Dagbladets sportbilaga skriver i sin nätupplaga om ett nytt utbildningsprojekt där utrikesfödda får testa om hästjobb är något för dem:

"Projektet är ett samarbete mellan Svensk travsport och Arbetsförmedlingen. Utbildningen fortsätter på travskolan Wången i Östersund och på Axevalla innan det är dags för en åtta veckor lång praktik hos en travtränare."

Läs mer om praktik inom hästbranschen för utrikesfödda på svd.se.

Från gerillaodling till familjeodling

Allt fler upptäcker fördelarna med odling - inte minst i större städer. Stadsmuseet i Göteborg ordnade igår en familjedag på temat Odla nu!

Se ett inslag från Västnytt på SVT Play.

Rapport berättade också igår om skillnaderna mellan Sveriges och Norges sätt att hantera landsbygdsutveckling och glesbygdsfrågor.

Se inslaget om landsbygdsutveckling här.

Nya redskap för dig som vill arbeta med integration på landsbygden

Landsbygdsnätverket och dess arbetsgrupp för integration på landsbygden har tagit fram verktyg för personer som i sitt arbete som handlägger olika typer av projektansökningar och personer som vill arbeta med projekt på landsbygden. Verktygen är till för att främja arbetet med olika projekt som ssyftar till ökad mångfald på landsbygden.

Läs mer om checklistan för hadläggare på Landsbygdsnätverkets hemsida.

Gå till webbplatsen för den som vill ha hjälp att starta ett integrationsprojekt på landsbygden.

Praktikvärdsträff och Landsbygdscafé i Uddevalla den 24 maj

Ta chansen att få information om odlings- och landsbygdsprojektet Grön integration i Dalaberg/Hovhult - en mötesplats för stad och landsbygd som syftar till fler jobb och företag på landsbygden.

Det finns också möjlighet att träffa boende i Dalaberg/Hovhult som är intresserade av praktikplatser och jobb på landsbygden. Kanske hittar Du den person som Du behöver?

Läs mer.

- Sprid gärna informationen vidare i dina nätverk -

Stor potential inom lantbruket

Idag skriver LRFs ordförande, Helena Jonsson, en debattartikel i Dagens industi om möjligheterna för de gröna näringarna.

"De gröna näringarna står i dag för cirka 6 procent av Sveriges BNP och 4,5 procent av sysselsättningen. Samtidigt är potentialen mycket större", skriver Helena Jonsson.

En del av den potential som finns ligger i utrikesföddas erfarenheter, kunskaper och intressen inom de gröna näringarna. Kan vi få fler utrikesfödda att arbeta och driva företag på landsbygden kan de gröna näringarnas andel av BNP öka betydligt, inte minst inom framtidens näringar, t ex ekologisk odling, närodlat och lokalproducerade livsmedel och varor.

Läs hela debattartikeln på di.se.

Framgångsrika partnerska utvecklar landsbygden

Partnerskap och samverkan är nyckelord för landsbygdsutveckling. Det gäller inte minst för arbetet med integration på landsbygden. Myndigheter, landsbygdsföretagare, ideella föreningar och privata företag som är verksamma inom integrationsuppdraget måste samverka för att integrationsarbetet på landsbygden ska bli framgångsrikt.

Landsbygdsnätverket, som bl a har en temagrupp som arbetar med just integration på landsbygden, har nu tagit fram material som visar goda exempel på framgångsrikt partnerskap som utvecklar landsbygden.

Läs mer på Landsbygdsnätverkets hemsida.

Odling och livskvalitet

En stund i trädgårdslandet eller genom samvaro med djur och natur kan vara botemedlet och en stor hjälp på vägen för att skapa livskvalitet och lycka, det skriver elmia.se.

Att odling, djur och natur skapar livskvalitet och välbefinnande är ingen nyhet. Däremot kommer det allt mer forskning som bevisar ett samband.

Att t ex odling ökar människan välbefinnande och påverkar hälsan positivt är en anledning till att Hushållningssällskapet verkar för mer stadsnära odling. Om det i sin tur leder till att fler familjer väljer att bosätta sig på landsbygden för att odla i större skala, för eget bruk eller affärsmässigt, så innebär det att fler männsikor får möjlighet att skapa sig välbefinnande i närhet till naturen. Allt för få utrikesfödda har fått se de möjligheter som landsbygden erbjuder och det är anledningen till att Hushållningssällskapet Väst arbetar med Grön integration.

Dessutom innebär nya människor på landsbygden också nya möjligheter för landsbygdsutveckling.

Läs mer om forskningsresultat kring naturens positiva påverkan på människans hälsa på elmia.se.

Inte bara mat...

Trenden med närproducerat gäller inte bara mat. Även hantverkarna ha fått en renässans. City har kollat läget hos skomakaren, guldsmeden och skräddaren för att se hur hippt hantverket blivit, det skriver unt.se idag.
Under lång tid höll de traditionella hantverkskunskaperna på att sakta utplånas i Sverige. Nu har dock de gamla hantverksyrkena fått en renässans. Orsaken till detta är flera. Miljömedvetenheten är större idag än de senaste decennierna. Att laga, återanvända och hushålla är populärt. "Slit och släng" är passé. En annan orsak till att de gamla hantverken kommer tillbaka är att utrikesfödda kommer till Sverige med kunskaper, metoder och erfarenheter för god resurshushållning som är bortglömda i Sverige.

Nu bor en stor majoritet av alla utrikesfödda i storstadsregionerna. Mindre orter och landsbygden behöver också få del av utrikesföddas kunskaper, erfarenheter och intressen. Hantverk är ett sådant område. På landsbygden finns dessutom stora möjligheter att utveckla olika typer av hantverk - inte minst tack vare närheten till olika producenter.

Läs i unt.se om "hippa hantverkare".

Nya tillfällen att visa utrikesfödda landsbygdens möjligheter

Under maj månad blir det både kosläpp och Nuntorpsdagar på Nuntorps naturbruksgymnasium i Dalsland. Dessa dagar är ypperliga tillfällen att visa upp landsbygden också för utrikesfödda.

Vid dessa tillfällen kan man se både Nuntorps naturbruksgymnasium och dess möjligheter men också träffa näringsliv och föreningsliv på landsbygden. Ta med famlij, vänner, grannar och andra bekanta till kosläpp och Nuntorpsdagar. Glöm inte att sprida informationen till utrikesfödda som får ett bra tillfälle att se den svenska landsbygdens möjligheter!

Länk till information om kosläpp.

Länk till information om Nuntorpsdagarna.

Ungdomar i Skaraborg har möjlighet att bli sin egen superkock

"Under vecka 32 kan elever som går i 9:an eller är gymnasieelever lära sig mer eller utveckla sina kokkonster! Veckan börjar med studiebesök hos producenter där ungdomarna får veta allt om hur råvaran produceras och även träffa entreprenörer på landsbygden. Matkursen kommer att hållas på Kyrkerörsskolan i Falköping."

Det skriver Hushållningssällskapet Väst i ett pressmeddelande.

Detta blir ett bra tillfälle för ungdomar att träffas, laga mat och inspireras. Självklart hoppas vi på Grön integration att ungdomar med bakgrund från olika delar av världen deltar och att det blir ett tillfälle för utveckling av nya mångkulturella smaker!

Läs hela pressmeddelandet från Hushållningssällskapet Väst här.

SVT uppmärksammar de gröna näringarnas betydelse för integration och jobb

Vi här på Grön integration har tidigare uppmärksammat ett samarbete i Borlänge för att utrikesfödda ska kunna få jobb i den svenska skogen. Igår uppmärksammade även SVT projektet i Borlänge i sitt nyhetsprogram Agenda.

Läs om, och se programmet Nya grepp för att få invandrare i arbete på svt.se.

Fotboll, integration och landsbygdsutveckling

Idag läste jag en artikel, invandrare integreras genom sport, på YLEs hemsida. "Idrott är ett utmärkt sätt att integrera invandrare. Det anser man både i Kronoby och Karleby där man redan har mängder av invandrare som till exempel spelar fotboll i de lokala lagen", skriver YLE.

Detsamma gäller naturligtvis i Sverige. Det som är särskilt intressant är att Svenska fotbollsförbundet är en av de föreningar som finns allra bäst representerad på den svenska landsbygden. Fotbollen bidrar till både landsbygdsutveckling och intregration.

Nu har Svenska fotbollsförbundet en ny ordförande som heter Karl-Erik Nilsson. Karl-Erik har fram tills nu varit ordförande för organisationen Hela Sverige ska leva. Riksorganisationen Hela Sverige ska leva är en medlemsorganisation för  lokala utvecklingsgrupper och för ett fyrtiotal organisationer som valt att stödja arbetet genom att bli medlemmar. Det känns betryggande att Karl-Erik, med bakgrund i Hela Sverige ska leva, tar över fotbollsförbundet och det borgar för att fotbollen även framledes kommer att satsa på landsbygden.

Ett starkt föreningsliv och olika fritidsaktiviteter är en viktig grund för att få fler utrikesfödda att vilja etablera sig på landsbygden. Med till exempel starka fotbollsföreningar ökar förutsättningarna för att familjer - med utländsk bakgrund - och som har barn som spelar fotboll, ska vilja jobba och bo på landsbygden.

Läs artikeln Invandrare integreras genom sport på yle.fi.

Honung behöver inte vara en bisyssla

Då och då påpekar vi på bloggen möjligheter för olika branscher som kan utvecklas på den svenska landsbygden. Biodling och honung är en bransch som har stor utvecklingspotentil i Sverige. Drygt hälften av all honung som konsumeras i Sverige kommer från andra länder. Svensk honung råder det brist på.

Med fler svenska biodlare kan vi öka andelen svensk honung på marknaden samtidigt som ökad pollinering ger rikligare sködar och ökar mångfalden i naturen.

Många utrikesfödda har stora kunskaper med sig till Sverige om biodling, honung och vidareförädling av honung. Det bör finnas mycket goda förutsättningar för att tillvarata utrikesföddas erfarenheter, kunskaper och intresse för biodling och honung på den svenska landsbygden.

I Jönköpings län bedrivs ett projekt för att fler biodlare ska kunna försörja sig på biodling och honung. Projektet kan visa vägen för fler utrikesfödda att försörja sig genom arbete eller företagande inom biodling och honung på den svenska landsbygden.

Läs mer om projektet för en utvecklad binäring i Jönköpings län.

Finansiering av innovationer och nyföretagande

Riskkapital är en nödvändig ingrediens för nyföretagandet. Precis som på arbetsmarknaden är det svårare för utrikesfödda än för personer med svenska namn och svensk bakgrund att hitta finansiering till innovationer och nyföretagande.

Vi har tidigare på bloggen skrivit om JAK, en medlemsbank som samarbetar för att kunna erbjuda medlemmarna lån till självkostnadspris.

Ett annat alternativ är MFI (Mikrofinansieringsinstitutet) som nu vill stödja invandrarkvinnors företagande genom mikrofinansiering . "Till skillnad från traditionella banker anser Mikrofinansinstitutet att ”everyone is bankable”. Att få lån ska inte bero på vilket kön, vilken ålder eller hudfärg du har. Det som är viktigt för oss är att affärsidéerna är bärkraftiga" säger Fatma Mohamud, MFI:s vice vd, i ett pressmeddelande.

Det är Plantagon International AB, ett företag som arbetar med "urban agriculture" och är världsledande inom vertikal odling, som inlett ett samarbete med MFI. Företaget anser att vertikala växthus minimerar behovet av energi, vatten och bekämpningsmedel.

Det är bra att allt fler nu satsar på urban odling också i Sverige. Urban odling har så många positiva effekter för samhällsutvecklingen:

- Hälsa och välbefinnande för de boende i staden
- Minskade transporter av livsmedel och därmed också minskad energiförbrukning och klimatpåverkan
- Ett sätt att få utrikesfödda - med erfarenheter från odling och som bor i staden - engagerade i vår livsmedelsförsörjning
- Minskad sårbarhet om transporter upphör att fungera

Läs mer om Platagon Internation AB i deras pressmeddelande om mikrofinansiering.