Jordbruksverket: Stad eller land – ungdomars personlighetstyp påverkar val av boendeort

Var tredje person mellan 15 och 24 år vill bo på landsbygden eller i en mindre stad. Var man vill bo verkar mer vara kopplat till vilken typ av person man är, än var man är uppvuxen. Det visar en målgruppsanalys som Ungdomsbarometern har gjort på uppdrag av Jordbruksverket.

Det skriver Jordbruksverket i ett pressmeddelande, angående Ungdomsbarometern.

Rapporten är intressant även ur perspektivet integration på landsbygden. Utan tvekan finns personer som kommer till Sverige som gärna skulle bo på landsbygden, utifrån personlighet och intressen. Men då gäller det också att man känner till landsbygden samt vilka villkor och möjligheter som finns på den svenska landsbygden.  Kan vi göra landsbygdens möjligheter mer kända för utrikesfödda skulle nya företag och arbetstillfällen kunna uppstå på landsbygden. Många som kommer till Sverige och som idag har svårt att få både jobb och bostad i större städer skulle kunna skapa sin framtid på landet.

Läs mer om Jordbruksverkets ungdomsbarometer på Jordbruksverkets hemsida.

Sjöbo kommun: Fokus på landsbygden

På temat Det goda livet på landet ordnar Sjöbo kommun ett seminarium där deltagarna möjlighet att skapa nya värdefulla kontakter, öka samverkan och genom dialog hitta nya möjligheter att utveckla landsbygden med fokus på tillväxt.

–Vi vill helt enkelt sätta fokus på landsbygdens möjligheter, men också visa möjligheten att driva företag som inte brukar jorden, säger kommunens näringsutvecklare Lena Ytterberg.

Medverkar på seminariet som hålls nu på fredag, den 19 april kl 9-15, gör bland annat Stefan Lundgren, kommunstyrelsens ordförande i Sjöbo kommun, Mats Odell, ordförande Näringsutskottet, Riksdagen, samt Amelia Andersdotter, Europaparlamentet, Bryssel.

Läs mer om seminariet Det goda livet i pressmeddelande från Sjöbo kommun.



Detta seminarium är ett utmärkt exempel på vilka möjligheter den svenska landsbygden kan erbjuda. För att utveckla dessa möjligheter till dess fulla potential måste vi också se till att landsbygden får del av utrikesföddas erfarenheter, kunskaper och intressen.

För att det ska kunna ske behöver landsbygden få reda på att det finns många utrikesfödda i Sverige med stort kunnande inom odling, djurhållning och småskalig livsmedelsförädling. Samtidigt måste utrikesfödda få reda på vilka möjligheter som finns på landsbygden. Seminarier liknande det som nu anordnas i Sjöbo är utmärkta tillfällen för att utbyta dessa kunskaper. Hoppas fler kommuner följer efter Sjöbos exempel!

Småskalig lönsam lammproduktion

Vi vet att många utrikesfödda som kommer till Sverige har med sig stora kunskaper om lamm, får och get från sina hemländer. Det gäller allt ifrån djurskötsel till livsmedelsförädling och hantverk.

Jordbruksaktuellt skriver en artikel om Benny Averpil och hans lammproduktion. Benny menar att det går att bedriva lönsam småskalig lammproduktion i Sverige. Med Bennys kunskaper skulle fler utrikesfödda med kunskaper inom lamm, får och get kunna bedriva egna småskaliga fårgårdar i Sverige.

Läs mer i Jordbruksaktuellts webbupplaga.

Landsbygdsnätverket: Ny uppdaterad hemsida om integration på landsbygden

Landsbygdsnätverket har nu lagt upp nytt fräscht material om integration på landsbygden. Där finns allt om Landsbygdsnätverkets arbete med integration på landsbygden, råd till den som vill driva integrationsprojekt på landsbygden, studiematerial och kontaktuppgifter.

Läs mer på Landsbygdsnätverkets hemsida:

Halltorp: Lanthandeln öppnas igen

Halltorp är ett litet samhälle med c:a 250 invånare i Kalmar kommun. Lanthandeln i byn slog igen för en tid sedan. Men nu rapporterar SR Kalmar att butiken öppnas igen. "Tawsik Glosheh från Blekinge har köpt butiken och renoverar den. Han har tidigare drivit och räddat flera andra butiker på landsbygden, som varit nedläggningshotade. I maj hoppas han kunna öppna affären – som varit stängd i ett år", skriver Nyheterna P4 Kalmar på sin webbsida. Imorgon, fredag, blir det pressträff om lanthandelns framtid i Halltorp.

Läs mer på Nyheterna P4 Kalmars webbsida.

Hushållningssällskapen fördjupar samarbetet med Videncentret i Danmark

Grön integration är en metod för att internationalisera den svenska landsbygden genom att svensk landsbygd får del av utrikesföddas kunskaper, erfarenheter och intressen.

En annan metod är att sluta internationella avtal. Nu har Hushållningssällskapet slutit ett samarbetsavtal med danska lantbruksinstitutet Videncentret i Århus om ökat samarbete inom t ex utbildning, workshops och konferenser. Trädgårdsnäringen är ett område som nämns där Sverige kan dra nytta av, och utvecklas, med kunskaper från Danmark.
-  Många frågor och ämnesområden är gemensamma för hela Norden. Genom att arbeta tillsammans kan vi ge en ännu bättre rådgivning till de nordiska lantbrukarna säger direktör Carl Åge Pedersen, Videncentret för lantbruk i Århus, Danmark, i ett pressmeddelande från Hushållningssällskapen.

Avtalet kan bidra till utveckling av svenskt lantbruk och svensk landsbygd. Vi som arbetar med Grön integration på Hushållningssällskapet Väst ser avtalet som ett bra komplement till arbetet med integration på landsbygden. Genom ökat samarbete med olika länder kan vi också sprida kännedomen och kunskaper om Grön integration till Danmark och andra länder.

Läs mer om avtalet med Videncentret i Århus i pressmeddelandet från Hushållningssällskapen.

Uppdaterat

Läs också artikel i Jordbruksaktuellts webbupplaga om samverkansavtalet.

Landet Runt: Alla vinner på integration på landsbygden

Tidningen Landet Runt har i sin webbupplag en artikel om integration på landsbygden och det arbete som Landsbygdsnätverkets temagrupp för integration arbetar med.


– Det är ofta svårt även för svenskar att flytta till landsbygden om man inte har rötter där, och det är ännu svårare för invandrare. Det säger Asha Ismail, som representerar SIOS (amarbetsorganet för etniska organisationer i Sverige) och Somaliska riksförbundet i Sverige i Landsbygdsnätverkets temagrupp för integration, till Landet Runt.


Läs hela artikeln på i Landets Runts webbupplaga här.

Jordbruksverket: Brist på djurskötare i Sverige

Jordbruksverket har tagit fram en rapport åt regeringen angående svenska djurs hälso- och sjukvård i ett tioårsperspektiv. I rapporten framkommer bland annt att det råder brist på djurskötare i Sverige. En åtgärd som föreslås är att den djurskötarutbildning som idag finns utökas från 40 till 90 platser.

Läs mer i pressmeddelandet från Jordbruksverket.

Många människor kommer till Sverige stora kunskaper när det gäller skötsel av djur. Fångar vi i dag upp dessa kunskaper och erfarenheter? Har vi fungerande valideringssystem inom detta område? Kanske finns det frågor här som Jordbruksverket kan lösa i samverkan med Arbetsförmedlingen?