Bioenegi skapar utveckling på landsbygden

Sveriges radio Vetenskapsradion uppmärksammar idag bioenrgi utifrån en rapport från IEA (International Energi Agency). IEA konstaterar att produktionen av bioenergi 2050 skulle kunna stå  för en fjärdedel av all enegikonsumtion i världen.

Bioenegi har flera fördelar. Förutom att det är mijövänlig enegi kan bioenegi också bidra till landsbygdsutveckling i stora delar av världen. Detta gäller givetvis också i Sverige. En växande bioenegiproduktion på den svenska landsbygden skapar nya jobb. Energiproduktionen och nya arbetstillfällen bidrar också till ett ökat behov inom andra näringar på landsbygden, såväl inom produktion som tjänster.

Landsbygden klarar inte idag att matcha det ökade behövet av arbetstillfällen och företag. Det krävs att nya människor tar steget att etablera sig på landsbygden. Utrikesfödda har kunskaper, erfarenheter och intressen som måste tillvaratas i framtidens landsbygdsutveckling.

Läs mer om IEA och rapporten om bioenegiproduktion på Sveriges radios hemsida.

Problem som beslyser vikten av samverkan mellan stad och landsbygd

SR P4 Kronorberg beskriver idag problemen att få tandläkare att arbeta på landsbygden. Det är bra att problemen lyfts. Allt för ensidig rapportering om problem som rör landsbygden riskerar dock att leda till negativa cirklar där de problem man beskriver riskerar att få fler att vända sig bort från landsbygden. Det också väldigt mycket positivt som händer på landsbygden runt om i hela vårt land.

Det är det positiva som i första hand måste lyftas fram för att vi ska få människor att vilja etablera sig på landsbygden. Landsbygdsutveckling är en fråga för både stad och landsbygd. Staden behöver den produktion av bland annat livsmedel och enegi som sker på landsbygden. För landsbygden är staden en viktig marknad som kan bidra till fler företag, fler jobb och produkt- och tjänsteutveckling.

Om stad och landsbygd samverkar kan nya arbetstillfällen skapas för personer vars kompetens idag inte tas tillvara. Det gäller till exempel utrikesfödda som har med sig viktiga kunskaper inom djurhållning, odling, småskalig livsmedelsförädling och hantverk.

Landsbygden behöver också kompetens inom vård- och omsorgsyrkena, vilket belyses i SR P4s reportage här.

Var tredje person drömmer om att bo på landet

Svensk fastighetsförmedling visar att var tredje person i Dalarna drömmer om att bo på landet, rapporterar Dalanytt.
Frågan hur dessa drömmar kan förverkligas? Vad behöver göras för att människor ska ta steget?

Läs mer om drömmar att bo på landet på Dalanytt, SR.se.

Utrikesfödda bidrar till ny kraft för småföretagare på landsbygden

Jordbruksaktuellt uppmärksammar idag instegs- och nystartsjobb som ett sätt att utveckla landsbygdsföretagandet. I två artiklar beskriver Jordbruksaktuellt dels vad instegs- och nystartsjobb är, dels ett exempel på hur ett företag fått ny kraft genom att en utrikesfödd fått ett nystartsjobb på gården.

Läs Jordbruksaktuellt om instegs- och nystartsjobb som möjlighet för småföretagare.
Läs Jordbruksaktuellt om ny kraft till gården.

Landsbygd och lantbruk allt populärare i världen

Det tyska analysinstitutet TNS Emnid har gjort en undersökning om populära jobb i Tyskland, rapporterar ALT.se.
Undersökningen visar att lantbrukare är det tredje viktigaste arbetet, efter läkare och lärare.

Också i ekonomiska krisens Grekland ser allt fler människor de gröna näringarna som framtidsnäringar. SvD.se skriver en artikel om det ökade intresset för lantbruk i Grekland.

Med tanke på den generationsväxling som det svenska näringslivet på landsbygden står inför behövs en ökad popularitet för lantbruk och landsbygdsyrken om inte landsbygdsutvecklingen ska tappa fart. För att kunna mätta den efterfrågan på ekologiskt, närodlat och lokalproducerat som finns på marknaden måste vi få fler landsbygdsföretag inom odling, djurhållning och småskalig livsmedelsförädling. Därtill krävs också företag och personal inom den växande energisektorn på landsbygden. Detta leder i sin tur till fler jobb inom privat och offentlig service.

Denna utveckling kräver att landsbygden får del av utrikesföddas kunskaper, erfarenheter och intressen. På samma sätt som utrikesfödda genom århundraden bidragit till nya företag och nya jobb i svenska städer måste nu landsbygden få del utrikesföddas kompetens och engagemang.

I USA skulle det krävas 50 miljoner nya småskaliga ekologiska odlare för att göra landet oberoende av "factory food", enligt sajten Growfood.org. Utifrån det perspektivet är det ökande intresset för lantbruksyrket i Tyskland och Grekland välkommet.

Trosa bäst på integration

Tidningen Fokus rankar också i år Sveriges kommuners integrationsarbete. Under det gågna året är det Trosa kommun som anses ha lyckats bäst.

Tidningens skriver att kommunen har ett tydligt segerrecept - och det heter företagande.

Läs mer om integrationsarbetet i Trosa kommun i tidningen Fokus.

Macken prisas

Smålandsposten uppmärksammar i sin nätupplaga Mackens Ekonomiska Förening och dess initiativtagare Bertil Närenbäck. Tillsammans med Shler Lotfollahi från Röda korset vinner han i år Växsjö kommuns mångfaldspris för sitt integrationsarbete. "Bertil Närenbäck har genom sitt arbete vid Mackens Ekonomiska Förening hjälpt företagare från arbetslöshet till att försörja sig av egen kraft", lyder motiveringen.

Läs mer om Mackens Ekonomiska förening här.

Efterlyses: Planering för landsbygdsutveckling

Nästan hälften av Sveriges kommuner saknar en strategi för landsbygdsutveckling. Men det finns exempel på kommuner som tänkt annorlunda och därmed nått goda resultat, det skriver Jordbruksaktuellt.

För att få mer fokus på frågan om strategi för landsbygdsutveckling har Landsbygdsnätverket tagit fram goda exempel. Läs mer om goda exempel för strategisk landsbygdsutveckling här.

Integration på landsbygden är givetvis en viktig del i den strategiska landsbygdsutvecklingen som alla kommuner bör arbeta med.

Travsporten gör en insats för grön integration

Svenska Dagbladets sportbilaga skriver i sin nätupplaga om ett nytt utbildningsprojekt där utrikesfödda får testa om hästjobb är något för dem:

"Projektet är ett samarbete mellan Svensk travsport och Arbetsförmedlingen. Utbildningen fortsätter på travskolan Wången i Östersund och på Axevalla innan det är dags för en åtta veckor lång praktik hos en travtränare."

Läs mer om praktik inom hästbranschen för utrikesfödda på svd.se.

Från gerillaodling till familjeodling

Allt fler upptäcker fördelarna med odling - inte minst i större städer. Stadsmuseet i Göteborg ordnade igår en familjedag på temat Odla nu!

Se ett inslag från Västnytt på SVT Play.

Rapport berättade också igår om skillnaderna mellan Sveriges och Norges sätt att hantera landsbygdsutveckling och glesbygdsfrågor.

Se inslaget om landsbygdsutveckling här.

Nya redskap för dig som vill arbeta med integration på landsbygden

Landsbygdsnätverket och dess arbetsgrupp för integration på landsbygden har tagit fram verktyg för personer som i sitt arbete som handlägger olika typer av projektansökningar och personer som vill arbeta med projekt på landsbygden. Verktygen är till för att främja arbetet med olika projekt som ssyftar till ökad mångfald på landsbygden.

Läs mer om checklistan för hadläggare på Landsbygdsnätverkets hemsida.

Gå till webbplatsen för den som vill ha hjälp att starta ett integrationsprojekt på landsbygden.

Praktikvärdsträff och Landsbygdscafé i Uddevalla den 24 maj

Ta chansen att få information om odlings- och landsbygdsprojektet Grön integration i Dalaberg/Hovhult - en mötesplats för stad och landsbygd som syftar till fler jobb och företag på landsbygden.

Det finns också möjlighet att träffa boende i Dalaberg/Hovhult som är intresserade av praktikplatser och jobb på landsbygden. Kanske hittar Du den person som Du behöver?

Läs mer.

- Sprid gärna informationen vidare i dina nätverk -

Stor potential inom lantbruket

Idag skriver LRFs ordförande, Helena Jonsson, en debattartikel i Dagens industi om möjligheterna för de gröna näringarna.

"De gröna näringarna står i dag för cirka 6 procent av Sveriges BNP och 4,5 procent av sysselsättningen. Samtidigt är potentialen mycket större", skriver Helena Jonsson.

En del av den potential som finns ligger i utrikesföddas erfarenheter, kunskaper och intressen inom de gröna näringarna. Kan vi få fler utrikesfödda att arbeta och driva företag på landsbygden kan de gröna näringarnas andel av BNP öka betydligt, inte minst inom framtidens näringar, t ex ekologisk odling, närodlat och lokalproducerade livsmedel och varor.

Läs hela debattartikeln på di.se.

Framgångsrika partnerska utvecklar landsbygden

Partnerskap och samverkan är nyckelord för landsbygdsutveckling. Det gäller inte minst för arbetet med integration på landsbygden. Myndigheter, landsbygdsföretagare, ideella föreningar och privata företag som är verksamma inom integrationsuppdraget måste samverka för att integrationsarbetet på landsbygden ska bli framgångsrikt.

Landsbygdsnätverket, som bl a har en temagrupp som arbetar med just integration på landsbygden, har nu tagit fram material som visar goda exempel på framgångsrikt partnerskap som utvecklar landsbygden.

Läs mer på Landsbygdsnätverkets hemsida.

Odling och livskvalitet

En stund i trädgårdslandet eller genom samvaro med djur och natur kan vara botemedlet och en stor hjälp på vägen för att skapa livskvalitet och lycka, det skriver elmia.se.

Att odling, djur och natur skapar livskvalitet och välbefinnande är ingen nyhet. Däremot kommer det allt mer forskning som bevisar ett samband.

Att t ex odling ökar människan välbefinnande och påverkar hälsan positivt är en anledning till att Hushållningssällskapet verkar för mer stadsnära odling. Om det i sin tur leder till att fler familjer väljer att bosätta sig på landsbygden för att odla i större skala, för eget bruk eller affärsmässigt, så innebär det att fler männsikor får möjlighet att skapa sig välbefinnande i närhet till naturen. Allt för få utrikesfödda har fått se de möjligheter som landsbygden erbjuder och det är anledningen till att Hushållningssällskapet Väst arbetar med Grön integration.

Dessutom innebär nya människor på landsbygden också nya möjligheter för landsbygdsutveckling.

Läs mer om forskningsresultat kring naturens positiva påverkan på människans hälsa på elmia.se.

Inte bara mat...

Trenden med närproducerat gäller inte bara mat. Även hantverkarna ha fått en renässans. City har kollat läget hos skomakaren, guldsmeden och skräddaren för att se hur hippt hantverket blivit, det skriver unt.se idag.
Under lång tid höll de traditionella hantverkskunskaperna på att sakta utplånas i Sverige. Nu har dock de gamla hantverksyrkena fått en renässans. Orsaken till detta är flera. Miljömedvetenheten är större idag än de senaste decennierna. Att laga, återanvända och hushålla är populärt. "Slit och släng" är passé. En annan orsak till att de gamla hantverken kommer tillbaka är att utrikesfödda kommer till Sverige med kunskaper, metoder och erfarenheter för god resurshushållning som är bortglömda i Sverige.

Nu bor en stor majoritet av alla utrikesfödda i storstadsregionerna. Mindre orter och landsbygden behöver också få del av utrikesföddas kunskaper, erfarenheter och intressen. Hantverk är ett sådant område. På landsbygden finns dessutom stora möjligheter att utveckla olika typer av hantverk - inte minst tack vare närheten till olika producenter.

Läs i unt.se om "hippa hantverkare".