Nya tillfällen att visa utrikesfödda landsbygdens möjligheter

Under maj månad blir det både kosläpp och Nuntorpsdagar på Nuntorps naturbruksgymnasium i Dalsland. Dessa dagar är ypperliga tillfällen att visa upp landsbygden också för utrikesfödda.

Vid dessa tillfällen kan man se både Nuntorps naturbruksgymnasium och dess möjligheter men också träffa näringsliv och föreningsliv på landsbygden. Ta med famlij, vänner, grannar och andra bekanta till kosläpp och Nuntorpsdagar. Glöm inte att sprida informationen till utrikesfödda som får ett bra tillfälle att se den svenska landsbygdens möjligheter!

Länk till information om kosläpp.

Länk till information om Nuntorpsdagarna.

Ungdomar i Skaraborg har möjlighet att bli sin egen superkock

"Under vecka 32 kan elever som går i 9:an eller är gymnasieelever lära sig mer eller utveckla sina kokkonster! Veckan börjar med studiebesök hos producenter där ungdomarna får veta allt om hur råvaran produceras och även träffa entreprenörer på landsbygden. Matkursen kommer att hållas på Kyrkerörsskolan i Falköping."

Det skriver Hushållningssällskapet Väst i ett pressmeddelande.

Detta blir ett bra tillfälle för ungdomar att träffas, laga mat och inspireras. Självklart hoppas vi på Grön integration att ungdomar med bakgrund från olika delar av världen deltar och att det blir ett tillfälle för utveckling av nya mångkulturella smaker!

Läs hela pressmeddelandet från Hushållningssällskapet Väst här.

SVT uppmärksammar de gröna näringarnas betydelse för integration och jobb

Vi här på Grön integration har tidigare uppmärksammat ett samarbete i Borlänge för att utrikesfödda ska kunna få jobb i den svenska skogen. Igår uppmärksammade även SVT projektet i Borlänge i sitt nyhetsprogram Agenda.

Läs om, och se programmet Nya grepp för att få invandrare i arbete på svt.se.

Fotboll, integration och landsbygdsutveckling

Idag läste jag en artikel, invandrare integreras genom sport, på YLEs hemsida. "Idrott är ett utmärkt sätt att integrera invandrare. Det anser man både i Kronoby och Karleby där man redan har mängder av invandrare som till exempel spelar fotboll i de lokala lagen", skriver YLE.

Detsamma gäller naturligtvis i Sverige. Det som är särskilt intressant är att Svenska fotbollsförbundet är en av de föreningar som finns allra bäst representerad på den svenska landsbygden. Fotbollen bidrar till både landsbygdsutveckling och intregration.

Nu har Svenska fotbollsförbundet en ny ordförande som heter Karl-Erik Nilsson. Karl-Erik har fram tills nu varit ordförande för organisationen Hela Sverige ska leva. Riksorganisationen Hela Sverige ska leva är en medlemsorganisation för  lokala utvecklingsgrupper och för ett fyrtiotal organisationer som valt att stödja arbetet genom att bli medlemmar. Det känns betryggande att Karl-Erik, med bakgrund i Hela Sverige ska leva, tar över fotbollsförbundet och det borgar för att fotbollen även framledes kommer att satsa på landsbygden.

Ett starkt föreningsliv och olika fritidsaktiviteter är en viktig grund för att få fler utrikesfödda att vilja etablera sig på landsbygden. Med till exempel starka fotbollsföreningar ökar förutsättningarna för att familjer - med utländsk bakgrund - och som har barn som spelar fotboll, ska vilja jobba och bo på landsbygden.

Läs artikeln Invandrare integreras genom sport på yle.fi.

Honung behöver inte vara en bisyssla

Då och då påpekar vi på bloggen möjligheter för olika branscher som kan utvecklas på den svenska landsbygden. Biodling och honung är en bransch som har stor utvecklingspotentil i Sverige. Drygt hälften av all honung som konsumeras i Sverige kommer från andra länder. Svensk honung råder det brist på.

Med fler svenska biodlare kan vi öka andelen svensk honung på marknaden samtidigt som ökad pollinering ger rikligare sködar och ökar mångfalden i naturen.

Många utrikesfödda har stora kunskaper med sig till Sverige om biodling, honung och vidareförädling av honung. Det bör finnas mycket goda förutsättningar för att tillvarata utrikesföddas erfarenheter, kunskaper och intresse för biodling och honung på den svenska landsbygden.

I Jönköpings län bedrivs ett projekt för att fler biodlare ska kunna försörja sig på biodling och honung. Projektet kan visa vägen för fler utrikesfödda att försörja sig genom arbete eller företagande inom biodling och honung på den svenska landsbygden.

Läs mer om projektet för en utvecklad binäring i Jönköpings län.

Finansiering av innovationer och nyföretagande

Riskkapital är en nödvändig ingrediens för nyföretagandet. Precis som på arbetsmarknaden är det svårare för utrikesfödda än för personer med svenska namn och svensk bakgrund att hitta finansiering till innovationer och nyföretagande.

Vi har tidigare på bloggen skrivit om JAK, en medlemsbank som samarbetar för att kunna erbjuda medlemmarna lån till självkostnadspris.

Ett annat alternativ är MFI (Mikrofinansieringsinstitutet) som nu vill stödja invandrarkvinnors företagande genom mikrofinansiering . "Till skillnad från traditionella banker anser Mikrofinansinstitutet att ”everyone is bankable”. Att få lån ska inte bero på vilket kön, vilken ålder eller hudfärg du har. Det som är viktigt för oss är att affärsidéerna är bärkraftiga" säger Fatma Mohamud, MFI:s vice vd, i ett pressmeddelande.

Det är Plantagon International AB, ett företag som arbetar med "urban agriculture" och är världsledande inom vertikal odling, som inlett ett samarbete med MFI. Företaget anser att vertikala växthus minimerar behovet av energi, vatten och bekämpningsmedel.

Det är bra att allt fler nu satsar på urban odling också i Sverige. Urban odling har så många positiva effekter för samhällsutvecklingen:

- Hälsa och välbefinnande för de boende i staden
- Minskade transporter av livsmedel och därmed också minskad energiförbrukning och klimatpåverkan
- Ett sätt att få utrikesfödda - med erfarenheter från odling och som bor i staden - engagerade i vår livsmedelsförsörjning
- Minskad sårbarhet om transporter upphör att fungera

Läs mer om Platagon Internation AB i deras pressmeddelande om mikrofinansiering.

Mera småskaligt

I helgen var det flera nyheter om småskalig och lokalproducerad mat och dryck. SVT hade ett reportage om att antalet småbryggerier nu ökar kraftigt i Sverige. "På 80-talet fanns ett tiotal ölbryggerier i Sverige. Nu finns det nästan 60. Förra året startade hela elva stycken", rapporterar SVT.

Det är konsumenterna som driver utvecklingen. Förra året ökade försäljningen av öl från småbryggerier med 30 procent, det är en mycket hög siffra, påpekar systembolaget.

Det är inte bara inom bryggerinäringen vi ser den utveckling av det småskaliga. Inom all livsmedelshandel ser vi samma utveckling. Skånes livmedelsakademi ska lära kockar göra egen korv. "På tisdag, den 17 april, kommer kockar och mathantverkare till Södra Sandby för att lära sig att göra egen färskkorv på traditionsenligt skånskt vis", skriver skånes livmedelsakademi i en pressinbjudan.

Efterfrågan på småskaligt och lokalproducerat är bra för svensk landsbygd. Det är också bra för alla de personer som kommit till Sverige och som har efterenheter från småskalig livsmedelsproduktion med sig från de länder de kommer ifrån. I framtiden har vi betydligt större möjlighet att kunna äta lokalt producerad mat på recept från hela världen.

Läs och se SVTs reportage om de småskaliga bryggerierna.

Läs Skånes livmedelsakademis pressinbjudan om egen korvtillverkning.

Kommunikation - en nyckelfråga för integration på landsbygden

I arbetet med Grön integration har vi under åren upptäckt en del hinder som måste lösas för att integration på landsbygden ska fungera smidigare. Ett sådant hinder är kommunikationerna.

Många utrikesfödda som vill göra praktik eller arbeta inom de gröna näringarna har inte bil eller svenskt körkort. De allmänna kommunikationerna mellan städer-tätorter och landsbygd är bristfälliga. I den mån det går bussar går de ofta från landsbygden till tätorterna på morgon och tillbaka på eftermiddag-kväll. Detta hjälper föga de utrikesfödda som vill göra praktik eller arbeta på landsbygden. Det finns säkert olika sätt man kan lösa problemet på, enskilt, lokalt eller regionalt. Men lösningar krävs - landsbygden ska inte behöva stå utan utrikesföddas kompetens på grund av bristnade kommunikationer.

Sveriges radio Östergötland rapporterar att ett nytt samåkningssystem ska prövas. Genom ett bokningssystem på nätet ska boende på landsbygden kunna boka plats i varandras bilar. Det är ett alldeles utmärkt initiativ som säkert kan få efterföljare på många håll i landet. Kanske kan idéen också prövas i städer och tätorter. Det finns ju en arbetspendling också från staden till landsbygden. Ett sådant system skulle kunna hjälpa utrikesfödda till arbete och praktik.

Läs mer om samåkning på landsbygden i Östergötland på SR.se.

Uppdatering 120417
Kungliga skogs- och lantbruksakademin, KSLA, anordnar ett seminarium om kommunikationer på landsbygden den 8 maj. "Ska landsbygden ha modern kommunikation? "– och hur ska det då gå till? Länk till anmälan på webben finns här.

Efterfrågan på närproducerat växer stadigt

Sveriges radio Gävleborg rapporterar om att antalet småskaliga slakterier i Sverige ökar stadigt, som en konsekvens av att allt fler vill äta närproducerad mat.

I påsktiden kan det vara värt att påminna om att nästan 7 av 10 påskalamm är uppfödda utomlands. Det är betydligt mindre andel lamm som föds upp i Sverige, jämfört med t ex nöt och gris.

Samtidigt finns det människor i Sverige som har stor erfarenhet och kunskap om lamm, djurskötsel och sklakt. De är utrikesfödda och har aldrig fått chansen att praktisera sina kunskaper i Sverige. Om möjligheterna för utrikesfödda med kunskaper om t ex lamm, får och get skulle få bättre möjlighet att utöva sina yrkeskunskaper i Sverige skulle vi kunna minska den onödigt stora importen av lammkött till Sverige.

Läs mer om efterfrågan på närproducerat som ständigt växer på SR Gävleborgs webbsida.

Skolkock möter bonde

Idag skriver Foodmonitor.se om Skolmatens vänner och projektet Skolkock möter bonde. Projektet är en konsekvens av att intresset för närodlat och lokalproducerat ökat kraftigt - även i skolköken. Hittills har kontakten mellan skolkök och producenter varit försumbar, detta vill projektet Skolkock möter bonde ändra på!

Skolköken är tillsammans en stor aktör på den svenska livsmedelsmarknaden. Om skolköken ökar efterfrågan på lokalproducerat och närodlat ökar också behövet av nya lokala producenter. Här ser vi som arbetar med grön integration en stor möjlighet för utrikesfödda med kunskaper, erfarenheter och intresse för odling, djurhållning och småskalig livsmedelsförädling.

Läs mer om Skolkock möter bonde på Foodmonitor.se.

Svensk landsbygd ska inspireras av fransk landsbygd

Grön integration är en metod för att svensk landsbygd ska få del av de kunskaper, erfarenheter och intressen som utrikesfödda har med sig till Sverige.

På den gotländska landsbygden ska man nu ta hjälp av metoder för landsbygdsutveckling från den franska landsbygden. Leader har beviljat medel till en studieresa för gotlänningar som ska studera landsbygdsutveckling i Frankrike.

Läs mer om satsningen på helagotland.se.

Hushållningssällskapet firar 200

P4 Väst gjorde ett reportage med anledning av att Hushållningssällskapet Väst i år firar 200 år. VD Olle Markgren påpekar att "Hushållningssällskapet fortfarande är en vital organisation som idag arbetar med frågor som matsvinn och att få utlandsfödda att flytta ut på, och jobba på landsbygden."

Läs mer och lyssna på reportaget på SR P4 Väst.

Artikelserie: Att vara svensk

Svenska dagbladet kör just nu en artikelserie på temat "att vara svensk." En av artiklarna heter "Som svensk är man fri att resa". För bara några dagar sedan träffade jag en av deltagarna i Grön integration som just fått svenskt medborgarskap. Just detta, att han nu hade ett svenskt pass och var fri att resa, var en av de saker han framhöll och värderade högt med sitt nya svenska medborgarskap.

Länkarar till artiklarna om "att vara svensk" på Svenska dagbladets webbupplaga:
Gemenskapen inte självklar för alla
 ”Jag kämpar för att bli svensk” 
 Som svensk är man fri att resa

Mörtfors visar vägen

I helgen fick Mörtfors i Kalmar län motta pris för  Årets lokala utvecklingsgrupp 2011 i Kalmar län. Den här utmärkelsen är viktig inte bara för Mörtfors. Utmärkelsen visar att det händer saker på landsbygden runt om i Sverige - hela tiden. Det finns stora möjligheter till jobb och företagande på landsbygden, inte minst för utrikesfödda. Genom integration på landsbygden kan utvecklingen forsätta och förstärkas.

Läs mer om  Årets lokala utvecklingsgrupp 2011 i Kalmar län i Barometerns webbupplaga.